Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200
junkter. S. å. utnämndes han till theol. doktor i Greifswald,
men blef ej der promoverad, utan begärde hos Lunds
universitets kansler, riksrådet G. A. Hjärne, att blifwa promoverad
i Lund. Då denna ansökning blifwit remitterad till
theologiska fakulteten, fick den der hwila till dess påminnelse i skarpa
ordalag ankom från kanslern, då fakulteten fann sig föranlåten
att samtycka till M:s doktorspromotion; derjemte anhöll
fakulteten om samma utmärkelse för theol. adj. Hesslén, hwarefter
de båda efter aflagda specimina promoverades. 1769 blef M.
professor i grekiska och österländska språken, öfwergick 1775 till
tredje theologiska professionen med Stångby prebendepastorat 98),
1776 till den andra med Uppåkra pastorat, föreslogs 1777 till
biskop i Lund och blef 1778 14/2 professor primarius och
domprost. 1791 war han bankorevisor och 1792 riksdagsman,
wisande sig derwid, enligt doktor Lanæri i Ingelstorp
anteckning, som ”stark royalist et sic porro;” 1793 war han
deputerad wid jubelfesten i Upsala. Följande året uppfördes han
med 219 röster på biskopsförslag i Lund jemte Hesslén, som
hade 211, och Hellman,, som hade 122 röster. Presterskapet
anhöll särskildt om Muncks utnämning, som ock skedde 14/6
1794. Hans familj adlades 1799 med namnet Munck af
Rosenschöld. S. å. war han revisor i riksgäldskontoret,
biwistade 1800 riksdagen i Norrköping, blef s. å. L. N. O.
och war 1801 revisor i banken och riksgäldskontoret. Död 18/7
1803 wid Ramlösa. Prof. Hylander höll likpredikan, doktor
98) Philos. prof. Lars Laurel och ekon. prof. Trozelius (se wid
Hardeberga) wille 1775 efter förut öflig sed transporteras till theologisk
profession och woro dertill jemte Munck föreslagna. Under vakansen infördes i
Stockholms och Götheborgs tidningar flera uppsatser, i hwilka Laurels och
Trozelii skrifter förlöjligades. Man wet att de dertill gåfwo rik anledning.
Sedan Munck och Heflén blifwit theol. professorer, frågade en insändare
i Lunds Weckoblad, hwarföre allmänheten ej mera finge se några ”kritiker
eller försmädelser om Herr prof. Laurel.” — Efter 1779 hafwa inga
öfwergångar från philosophiska till theologiska professioner egt rum, ehuru
så wäl Trozelius som M. Norberg och J. Lundblad sednare haft
domprostförslag. — Det förtjenar ock anmärkas att bland 24 theologie professorer,
hwilka utnämndes under Lunds universitets första sekel, endast 5 woro
skåningar, då deremot bland 17, hwilka derefter tillkommit, endast 4 warit
icke-skåningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
