Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 53. Petrus Munck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
202
charakter. Utan twifwel war han på sin tid en af Lunds
utmärktaste professorer, såsom utrustad så wäl med godt hufwud
och energisk charakter, som med lärdom och talaregåfwor. Hans
föreläsningar skola warit talrikt befökta. Hans arbetsamhet
bewittnas af hans många utgifna disputationer; om än
somliga af dessa behandla mindre wigtiga än speciösa ämnen, t.
ex. de morbo Jobi, de palo Pauli o. s. w., så bewisa flera
att han innehade sin tids wetenskapliga ståndpunkt. Som
theolog war han mycket sträng orthodor och höll ett wakande öga
äfwen på prof. Lundblads boklåda, att icke irrläriga skrifter
genom den måtte spridas. En theologisk strid, hwari M.
råkade med domprosten A. Knös i Skara, fördes med mycken
ifwer. Knös hade yttrat den åsigt, att menniskan i
omwändelsen förhåller sig alldeles passivt, och klandrat den mening
att menniskan i conversio intransitiva medwerkar med den
gudomliga nåden på underordnadt sätt och med de af Gud
förlänta krafterna. Munck ansåg detta som en stridshandske,
den han borde upptaga, enär han yttrat den sednare
meningen. Förmodligen fann han sjelf denna i någon mon
synergistisk och förklarade den slutligen så, att dermed endast skulle
utsägas, att menniskan wore det subjekt, hos hwilket
omwändelsen uteslutande genom Guds werksamhet åstadkommes.
Anklagelsen för synergism beswarade M. genom att förebrå Knös
quietism, synkretism, kryptozinzendorffianism o. s. w. 99). Huru
lätt det den tiden war att bli ansedd för irrlärig, kan man
se häraf; Munck ansågs i allmänhet för ”terribel orthodox,”
enligt Thorilds uttryck. I politiken war han som yngling och
förblef alltid konungsk, men man finner ej i hans officiella
skrifwelser det öfwerdrifna smicker, som utmärker Celsii. Som
predikant egde han anseende, men predikade som domprost icke
ofta, blott högtids. och bönedagar, fista söndagen i kyrkoåret
och annars wid särskildt högtidliga tillfällen, t. ex. 15/10 1783,
då han ”efter slutad härlig predikan höll ett förträffeligit Tal
till Församlingens upmuntrande att lofwa Gud, som så
nådeligen wälsignat H. K. H. CronPrinsens koppympning med
all önskelig fortgång, hwarefter under Pukor och Trompeter
99) Se Muncks biographi i biogr. lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
