Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna härad - Kyrkoherdar i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1728 23/5 prof. prim. och domprost. 1725 förrättade han
theologisk doktorspromotion. Han har endast utgifwit en
disputation i Lund och synes i allmänhet warit mindre hågad för
wetenskaplig än för praktisk werksamhet. Som
domkapitelsledamot hade han ofta uppdrag att hålla visitationer och prestwal.
Carl XII bodde, under sitt nära twååriga wistande i Lund,
uti H:s gård, hwilken numera tillhör Lunds kathedralskola.
Konungen tilldelade 1717 adelswärdighet åt sin wärds äldste
son och stod fadder till en annan af hans söner. H. dog 4/4
1732. C. Papke höll likpredikan och juris prof. David
Nehrman latinsk parentation öfwer honom. — Gift 11/10 1714 i
Greifswald med Liboria von Corswanten, dotter af
öfwerdirektören och borgmästaren derstädes Christopher von C.,
samt enka efter professor Philip Palthenius. Hon dog 1754.
H. hade med henne 4 söner och en dotter; de tre sönerna dogo
i späda åren; den äldste Peter Fredrik, f. 1716, d. 1780,
blef som ofwan nämndt är adlad, bar namnet von Hegardt
och war statssekreterare; dottren Margreta Liboria, f. 1719,
blef 1737 gift med med. prof. Gustaf Harmens i Lund och
dog 1791.
17. Andreas Rydelius 1732—1734; se pag. 142.
18. Carl Papke 1735—1738; se pag. 154.
19. Henricus Benzelius 1738—1740; se pag. 156.
20. Magnus Rydelius, bror till biskop Andreas R.,
föddes i Fornåsa prestgård 24/6 1676. Wid sex års ålder
sattes han i Linköpings skola och kom, efter att hafwa
genomgått detta lärowerk och gymnasium dersammastädes, 1693 till
Örebro, der han jemte sin äldre bror begagnade prof. Bilbergs
förträffliga underwisning i philosophi och humaniora. Följande
året blef han student i Upsala, der han isynnerhet winnlade
sig om grekiskans studium. Wid prestmöte i Linköping 1695
höll han en oration på grekiska, ”quam sine chartis recitavit.”
1698 utgaf han sin första disputation och blef 1703 magister
i Upsala. Han qwarstannade der flera år och föreläste med
mycket bifall öfwer Cartesianska philosophien. 1706 föreslogs
han till philosophie professor i Pernau, men förbigicks wid
utnämningen. 1711 kom han till Lund, blef rektor wid
derwarande skola och erhöll derjemte venia docendi wid univer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
