Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehafts af samme kanik, som hade Hoby och Håstad. 1636
omnämnas Bjellerups och Råby socknar som förenade.
1. Peder. På en i akademiska konsistorii archiv i
Köpenhamn befintlig förteckning öfwer skånska prester, som dött
1590 och 1591, nämnes främst ”H:r Peder i Bjelderup.”
Troligen hette han Peder Lauritsen; en med detta namn har 1584
undertecknat en hyllningsfullmagt för Torna härad.
2. Peder Lauritsen, född i Helsingborg omkr. 1550,
blef hörare wid Malmö skola omkring 1570 och sedan rektor
wid samma skola. 1588 erhöll han kungligt promotorial till
befordran till något pastorat. 1592 fick han ett kanikdöme och
1593 ett vikariat wid Lunds kapitel. Enligt grafstenen hade
han Råby socken nära tio år. Död 15/7 1611. — Gift med
Margreta Jakobsdotter, som jemte honom är begrafwen i
Lunds domkyrka.
3. Daniel omnämnes som magister och pastor i
Bjellerup, som war ledigt efter honom 1628. Då uppkom ”irringe
och thrette” mellan Lunds kapitel och Bjellerups socknemän.
Kapitlet kallade mester Frans Rosenberg, men Bjellerupsboarne
mester Sören Brading. Anders Bilde och Thage Thott,
kungliga befallningsmän i Skåne, afgjorde saken så, att ”M. Frantz
skal beholde Bjellerup Sogn och M. Söffren sitt kaldsbreff fra
sig lefwerere; dog herimod skall M. Frantz aarligen giffue M.
Söffren sin visse afgift af det vicarie, som thill forenemde
Capellani ligger, som er 5 pund byg 19 m:k och 8 tönder
haffre och endnu derforuden 1 pund korn det som gaatt er.”
Detta skulle gälla så länge de twå nämnda personerna
tillsamman tjenstgjorde wid kapellaniet och Bjellerups socken. S.
Brading blef alltså medhjelpare hos F. Rosenberg och skulle
enligt konungens afgörande ”vere M. Frantz behjelpelig
saaledes at professionen der udoffuer icke udi ringeste maade eller
nogen time skulle bliffue forsömmitt, thi thill samme
professions eller Gudtz thienistis ringeste forsömmelse ere Wij icke
meentt samme Contract att Samtycke.”
4. Frands Rosenberg föddes 1593 i Ålborg, der
fadren Niels Jensen R. war borgare. Han studerade i
Köpenhamn och wid flera utländska högskolor, särdeles i
Wittenberg, der han uppehöll sig 1616—1618. 1623 blef han ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
