Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna härad - Stadskomministrar i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rares aktning.” 1793 blef han 1:ste stadskomminister och
kyrkoherde i Bjellerup och Råby, titulerad prost 1800, häradsprost
i Torna härad 1813, riksdagsman 1810. Död 2/2 1825. —
Gift 22/11 1786 med 2:dre stadskomministern J. E. Barfoths
enka Katrina Elisabeth Sommelius, dotter af rådman
Magnus S. och Abela Cecilia Held. Med afseende på detta
äktenskap, som ingicks för att winna befordran, skall S. sjelf
hafwa yttrat, ”att allt ondt, som drabbat honom här i
werlden, härflutit derifrån att han emot sitt samwetes warning lät
förmå sig till att konservera huset.” Barn: Lovisa Johanna,
f. 1787; g. m. klockaren H. N. Bostedt i Wäsby. —
Abigail Sophia, f. 1789; g. m. prosten B. Norlin i Quiinge.
— Henrik, kyrkoherde i Mellangrefwie. — Anders Samuel,
kyrkoh. i Huaröd. — Gustaf Johan, f. 1794; akad.
fäktmästare i Lund; d. 1852. — Anna Katrina, f. 1796; g.
m. prof., dokt. Johan Norrman, lektor i Hernösand.
Otwifwelaktigt är Schartaus namn det wigtigaste i Lunds
stifts historia under den nu förflutna hälften af nittonde
århundradet. Under sin 40-åriga presterliga tjenstgöring i Lund
utöfwade han som predikant, katechet och enskild själasörjare
en wälsignelserik werksamhet, som icke war inskränkt innom de
församlingar, hwilkas ordinarie lärare han war. Genom
brefwexling med många, som skriftligen begärde hans
upplysningar och råd i andliga ämnen, widgades kretsen för hans
werksamhet under hans lifstid. Efter hans död har den blifwit
ytterligare utsträckt genom utgifningen af hans homiletiska,
katechetiska och asketiska skrifter, hwilka utöfwat stort inflytande
såwäl på allmogen som på presterskapet. Detta inflytande,
som icke är inskränkt till Lunds stift, skall säkert länge
fortwara, om än det slafwiska efterhärmandet mestadels redan
upphört. En skildring af Sch:s charakter som
församlingslärare och enskild menniska torde här wara öfwerflödig, då wi
kunna hänwisa till ”Henrik Schartaus lefnad och lära” af A.
Lindeblad, Lund 1837, och till biographier öfwer Sch. af H.
M. Melin i ”Bidrag till Lunds Stifts herdaminne,” Lund
1846, och af P. Wieselgren i biographiskt lexicon.
17. Anton Magnus Ljunggren föddes på Boarp
i Winslöfs socken 20/1 1788; fadren Christian L. war krono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
