- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Första delen /
261

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Winstrup, hwilket han låtit trycka utan censur. Efter egen
deprecation och på biskopens förbön erhöll han tillgift för denna
dristighet. Wid riksdagen sistnämnde år war han sitt stifts
ombud. Han skall då hafwa utwerkat konungens bifall till
en ansökning att Dalby kyrka måtte få uppbära socknens
kronotionde till sitt underhåll, men resolutionen uppgifwes hafwa
förkommit, och saken gick aldrig i werkställighet. För egen och
efterträdares förmon begärde han att Bonderups och Esarps socknar
skulle förenas med Hellestads pastorat, hwilket K. M. i så måtto
bewiljade 13/1 1673, att Bonderups socken förenades med
Hellestads pastorat, då deremot Esarp lades till Kyrkheddinge.
1677 blef Swen Knutsson prost i Torna härad. Ej nöjd
med den wunna tillökningen af sitt pastorat önskade han 1680
att med bibehållande af detta blifwa pastor i Lund. Medan
pastorn der Hans Ernstsen ännu lefde, men ansågs wara ”så
hart deran, att han i det samma måste affalla,” androg Swen
Knutsson denna sin plan för biskop Hahn, som då war i
Upsala, försäkrande sig hwarken af girighet eller äregirighet, utan
endast med afseende på Guds ära och församlingarnas
uppbyggelse, önska denna befordran, och åberopande såsom skäl till
densamma 1. sin trohet mot konungen, i följd hwaraf han med
sin wälfärds och sitt lifs pericel under kriget blifwit qwar wid
sitt kall, 2. båda de ifrågawarande kallens ringhet, 3. att flera
stadspastorater fått landsocknar sig tillagde och 4. sin capacitet,
den han ej wille rosa, men förmenade allom bekant wara.
Detta förslag wann ej gehör, och Swen Knutsson synes ej
hafwa förtörnats deröfwer. Hans werksamhet för Skånes
incorporering med det öfriga Swerige är ofwan p. 62 ff.
omtalad. Han ådagalade derwid onekligen mycken ”vigilance och
dexteritet” samt stor ihärdighet, ehuru han ådrog sig
owänskaper och ledsamheter. Af biskop Hahn åtnjöt han ett utmärkt
förtroende och anwändes mycket ofta som domkapitelsledamot
och som biskopens ombud wid undersökningar angående presters
förhållande i flera härader. Då biskopen ej war i Lund,
lämnade Swen Knutsson honom underrättelser om hwad som här
nere föregick, bedjande att det skulle hållas tyst ”från hwem
det kom.” Wid alla slags frågor, som af biskopen afgjordes,
befinnes han hafwa haft sin hand med i spelet. En f. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/1/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free