Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna härad - Kyrkoherdar i Hardeberga och Sandby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning dertill, som afhandlingarna sjelfwe och deras förswar
erbjödo, dels derföre att författaren mycket högt skattade sina
egna förtjenster och med största förtrytelse upptog att andra
wärderade dem mindre högt. I Lunds Weckoblad berättades
huru han wid en disputationsakt på en opponents anmärkning
icke haft annat swar att gifwa än: ”ta mäj fan, har icke jag
rätt och Ni galit.” I Stockholmsposten gjorde man sig lustig
öfwer hans afhandling med titeln: ”Landtmannagenwäg till
fruktträn,” hwilken ”kunde komma mången wäl till pass, som
hittils haft mödan att klifwa öfwer plank, då deremot egare
af fruktträdgårdar torde helst önskat att dylika genwägar ej
blifwit upptäckte.” Särdeles häftiga blefwo anfallen, då T.,
med åberopande af sina ofwananförda förtjenster som prest och
theolog, wille blifwa theologie professor, hwarpå han tyckte
sig hafwa mycket wäl grundade anspråk. Han råkade då i
kollision med Munck och Hesslén och föreslogs werkligen till
domprost 1777. Munck troddes hafwa skrifwit åtskilligt mot
T. i Lunds Weckoblad samt utrustat en magister Kierrulf
(prestson från Gråmanstorp) till att wid disputationsakter molestera
honom. I sina genmälen klagade T., som förtörnades
deröfwer bland annat att han blifwit kallad ”den Widtfrägdade,
Stora Trozelius,” öfwer en anlagd förföljelsesplan, lömska
förtydare, uppenbare bespottare m. m. och lät äfwen någongång
ett ord framkomma om en ilsken Munk. Men om T:s
förtjenster icke erkändes af hans akademiske kolleger, så wann han
deremot aktning och wänskap af många andra förståndiga män,
bland hwilka må nämnas den hederlige Haquin Bager i Malmö
och dennes systerson den ryktbare Hanell, som skref vers till
T., då han mottog rektoratet 1775, och hwilken disputationen
om kronobrännerier är tillegnad 12). I sina bekymmer sökte
T. en dålig tröst i — buteljen. Det gick så långt att han
1785 war anklagad att ofta hafwa warit öfwerlastad och i
sådant tillstånd med åtskilliga ohöfligheter anfallit rektor mag-
12) Den Bjugg, som responderat för denna afhandling, är icke, såsom
det uppgifwes i biogr. lexikon, ”den bekante poëtastern,” som hette Mathias
B. och war tullnär i Enköping (Sw. Siare och Skalder 4. p. 150), utan
kyrkoherden i Fjelkestad Carl Gustaf Bjugg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
