Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna härad - Kyrkoherdar i Hardeberga och Sandby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordinarie eloqu. et poës. professor med tour och
befordringsrätt och 17/6 1789 till ordinarie professor i samma ämnen.
1793 erhöll han S. Peters klosters pastorat som prebende,
hwilket 1806 utbyttes mot Hardeberga; prostetiteln erhölls
1795. 1798 öfwertog han jemte sin förra profession den
historiska, som likwäl åter lämnades följande året. 1800 blef
han theol. doktor och 1817 L. N. O., erhöll 1819 afsked från
sin profession och dog 18/6 1820. — Gift 18/7 1790 med
Margreta Beata Sjöberg, dotter af prosten Johan S. i
Söderhwiddinge; hon dog 1846. Barn: Johan Fredrik, f.
1791, mag. 1811; legationsråd, förste expeditionssekreterare,
generalkonsul i Greifswald, R. N. O.; adlad 1821 med
namnet af Lundblad; erhöll afsked från sina befattningar 1833;
d. 1854. — Knut, f. 1794; ryttmästare wid kronprinsens
husarregemente; utgifware af Carl XII:s historia. — Anders
Peter, f. 1797; postinspektor i Wenersborg. — Carl
Henrik, f. 1800; adjunkt i moderna litteraturen i Lund; d. 1834.
— Laura Petronella, f. 1802; g. 1833 med LL. OO.
prof. i Lund B. M. Bolméer.
Lundblad war en mästare uti romerska språkets
behandling i obunden och bunden stil, men deremot ej lycklig i
modersmålets behandling. Han älskade högt den romerska
litteraturen, hwilken han också förstod att göra älskad af den
studerande ungdomen. Theologisk lärdom och presterliga gåfwor
saknade han, ehuru theologie doktor och föreslagen till domprost
1814. Då han predikade i S. Peters kloster fingo åhörarne
åtskilliga upplysningar om Rom, dess tempel, triumfbågar m. m.,
om dertill anledning gafs genom kejsarens omnämnande i texten;
det skall också hafwa händt att L. predikade på tyska ur en
postilla, den han ämnat under föredraget öfwersätta; då misstaget
märktes, inföll han: ”så lyder det på grundspråket; nu skola
wi öfwersätta” 13). Af biskop Celsius tillkallades han stundom
som domkapitelsledamot för att votera och synes warit mycket
pålitlig. Wid tillsättningen af rektor i Lund 1792 13) war
han den ende, som förenade sig med biskopen i att utnämna
13) Se Lundblads biographi i biogr. lexikon.
14) Se pag. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
