Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torna härad - Kyrkoherdar i Hoby och Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket sjuklig och anhöll att, om han fölle undan, hans hustru
måtte blifwa ”konserverad wid brödet.” Död på senhösten
1707. — Den hustru M. fått i Christianopel hade tillnamnet
Lambret och dog 1691 efterlämnande fyra barn. 1697 i
Mars förehade konsistorium frågan om hans giftermål med
Schovgårds dotter, hwars man rymt, och förmodligen lyckades
det att anstifta äktenskap dememellan. Myræi enka hette Elsa
Morck och omnämnes ännu 1727, då hon bodde i Holmby.
Enligt konsistorii protokoll hade hon ”haft nog beswär i hans
lifstid, samt äfwen efter hans död, af dels hårde och oduglige,
dels sjuke och eländige stjufbarn,” bland hwilka war en son,
som twå gånger begått lägersmål och derföre icke fick åtnjuta
någon del af nådårets inkomster. Sonen hette Jonas, och
de twå efter fadren lefwande döttrarna hette Katrina och
Magdalena.
12. Bero Monthan omnämnes som uppwacktande wid
gudstjensten i Tranås under vakans 1704. 1707 3/5 war han
i examen inför konsistorium; han nämnes då såsom en gammal
man, den der någon tid tjent i församlingen och ett stilla
lefwerne fört, hwarföre man wille honom ihogkomma och
accommodera med Hoby pastorat. 1708 11/3 nämnes i kons. prot.
att M. skulle få fullmagt, ”och skulle befinnas att M:s käresta
skulle brukia någon öhlsalu, så will Cons. sådant styra och
hindra, warandes äfwen ett opus misericordiæ, såsom hon en
prestenkia är och derhos barn hafwer, der hon kunde
conserveras.” Prof. Poppelman wille icke tillstyrka Monthans
befordran dels för hans ”kärestas öhlsalu,” dels i anseende till
hans enfaldighet, ringa kunskaper, swaga predikogåfwor och
oförmåga att skaffa sig anseende, hwilket wore nödigt för en
prest i församlingar, der folket war styft och hårdt,
disciplinen förfallen och aktningen för presten ringa. Prof. Ihre
ansåg deremot M:s enfaldighet i sjelfwa werket wara en
christelig försigtighet och war öfwertygad, att han komme att uträtta
mycket godt. Denna mening segrade, och M. prestwigdes till
pastor här 28/3 1708. Han förmanades s. å. att uppfylla sina
skyldigheter mot företrädarens enka, emedan ”enligt wore med
gudomlig och christelig kärlekslag, att enkor i möjeligst måtto
befrämjades och intet tillfälle lämnades till deras suckan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
