Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en del dokumenter, som 1576 reviderades på Lundagård. Der
nämnes ”ett sognewidhne aff Steffuie sognesteffne att thend
kirkefeste Niels Suendzen iboer i Önderup haffuer icke giffuit
nogen stedtz sitt landgilde uden til Steffuie kirke, för end H:r
Hans sognepresten lagde hannem paa at skulle gifffue hannem
nogen hör om aaritt dat. 1552.”
2. Jens Michelsen nämnes som ”Sogneprest til
Lackelänge” i ett kgl. br. af år 1558, i hwilket wissa
inkomster af några gårdar i Lund tilläggas hospitalet. Han bodde
i Lund och war troligen kanik; måhända är han den
Johannes Michaelius, hwilken 1590 omnämnes som kantor wid
kapitlet.
3. Joannes Canuti, som underskrifwit en
hyllningsfullmagt 1584, torde warit pastor härstädes.
4. Knud Jenssön nämnes i V. B. med årtalet 1617
som ”en god och flitig man.” Folket säges dersammastädes
wara försumligt och klockaren ogudaktig, ehuru han
underwisade ungdomen bra.
5. Anders Lauritzen förekommer som prest
härstädes 1637, 1648 och 1655; troligen war han det flera år före
1637; han dog 1668. 1650 erhöll han förskoning från
utgörandet af 6 tunnor hafre, hwilka bort utgå af
annexhemmanet, hwars åbyggnader nedbrunnit. Hans enka Anna
beklagade sig 1680 deröfwer ”att hon hwarken af Doct. Berndt
eller Doct. Schwarz, som samma pastorat haft, det ringaste
bekommit.” Hon lefde ännu 1699 och begärde understöd af
dåwarande pastor i Stäfwie, som enl. konsistorii protokoll borde
”henne förnöja och ställa tilfreds efter K. M:s förordning.”
6. Bernhardus Oelreich, prokansler och professor
wid Lunds universitet, har enligt nyss anförda uppgift
innehaft detta pastorat; det måste hafwa warit under åren 1668
—1671; se wid Åsum af Gärs härad.
7. Josua Schwarz synes hafwa som professor och
tysk pastor i Lund derjemte haft Stäfwie pastorat 1671—1676;
se ofwan pag. 223.
8. Christianus Papke blef, enligt prosten Sw.
Knutssons bref till biskop Hahn, 4 Sönd. e. Trin. 1680 ad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
