Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
330
uppmanade ”Owäldug” att blygas ”för sina cavillationer och
usla insigt,” hwarefter denne åter tog till orda i n:o 43 och
45, lofwande än widare fortsättning. I n:o 30 framkom en
ny förswarare för S., förmenande, att ogudaktigheten
onekligen tagit öfwerhand i landet och att S. således med skäl
deröfwer klagat, ”ehuru hwad Emphatiske, practiske och lefwande
christendomen widkommer, så har den ej warit så tydeligen och
öfwerflödeligen beskrifwen, ejheller så mycket påyrkad som nu
på en 20 ä 30 års tid, igenom wåre egne Swenske Böcker,
såsom Zions Sånger, Nådenes Ordning, Rambachs wärck,
Pontoppidans skrifter, Bold öfwer Epistlar och Evangelier,
Norbergs Salighetsordning, åtskillige af Engelskan öfwersatte,
Guds Barnas dageliga framträdande till Nådastolen m. fl.”
Denne insändare föreslog att, likasom ”det wällofl.
Borgareståndet ingen antager till gesäll eller mästare med blott
specimen theoreticum, utan practicum tillika, således borde
Herrar kyrkoherdarne jämte läselängderne upgifwa huru många
uti theras församlingar blefwe uppwäckte och omwände om
året samt theras tillstånd i Nåden, som benådade äro, hwilket
kunde verificeras wid probstevisitationerne, samt ingen upföras
på förslag till pastorat, med mindre han kunde framwisa
någon åtminstone, som igenom honom kommit till rätta, om ej
flere.” Härpä swarades af ”Redebogen” i n:o 33—35 bömsom
allwarsamt och ömsom med gyckel. Den i n:o 45 utlofwadre
fortsättningen uteblef, och striden afstannade ändtligen.
Domkapitlet anhöll hos akademiska konsistorium om undersökning,
huruwida boktryckaren warit berättigad att utan censur trycka
det tal, som föranledt de sedan i tidningen införda frågorna
och som wäckt uppmärksamhet genom utlåtelserna angående
rikets högskolor. S. lät sig emellertid icke afskräcka från
tidningsskrifweri. Det war nemligen utan twifwel han, som 1781 lät
i flera numror af Lunds Weckoblad införa underrättelser om
reformationen, med uppgift bland annat att enligt Acerra
philologica en Schlyter först predikat lutherska läran i
Rostock. En insändare berättade derefter, att en pastor i
Helsingborg, wid namn Schlyter, 1710 tjenat som spion åt danskarna.
Härpå följde swar af twå insändare, och sistnämnde uppgift
bewistes wara osann, likwäl utan att det npplystes, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
