- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Första delen /
366

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

366

imod En-dker og faderlös börn; est du fortredelig imod dem,
da robe de till mig og jeg vil visselig höre deris rob” m. m.
Till barnen heter det: ”Mine hierte börn lille, farer vell og
tack for I har værit lydige börn. Ville I nu frycte Herren,
da skal det gaa eder vell alle Eders dage, och Herren skal
Self være eder udi faders sted; skyr og flyr synd og onskab
— — — Bekymrer eder intet derom at I ere mange och der
blifver ickun lidet til huer; Vor herre hafwer ofverflödelig nock
till Eder alle, thi hans haand er icke forkortet, om I ellers
vil frycte hannem. O velsignet være J, mine hiertens börn,
udi evigheds evighed. Amen.”

5. Jakob Faxe, den förres son, föddes härstädes 16/5
1659 och sattes 1670 i Malmö skola. Huru han i sin faders
ställe blef fängslad af danskarne är ofwan nämndt; han skall
hafwa hållits i fångenskap i Köpenhamn i tre månader. Af
rektorn P. Stuure dimitterades han 1676 till Lund och blef
student; han studerade isynnerhet under Christian Papkes
handledning, hwilken han äfwen begagnade i Malmö, då P.
under krigsoroligheterna uppehöll sig der, Efter fadrens död blef
han pastor härstädes och dertill prestwigd 17/3 1682. Klockaren
härstädes intygade 1687 att intet war ”pexserat” mot
öfwerhetens ordres om gudstjenstens och läsemötenas biwistande.
F. predikade wid prestmöte 1689. Af hans fromhet och
samwetsgrannhet må ett prof anföras. Det fordrades den tiden
att presterna skulle beswärja mantalslängderna; F. wille
undandraga sig denna ed och anförde i skrifwelse till guvernören
16/12 1696 följande skäl dertill. ”1. är det ju att beklaga
att, som alla synder taga öfwerhand, så är ock Guds namns
missbruk mycket gement, och kan det intet tillbörligen hindras,
med mindre man, så mycket möjeligt är, afhåller sig ifrån eder
efter Christi egen befallning: Edert tal skall wara ja, ja, nej,
nej; hwad deröfwer är det är af ondo. Oförgripligen derföre
är det min mening att man intet utan Guds namns missbruk
till ed förpliktas borde i sådana mål, deruti lätteligen emot
ens intention och gode wilja någon förseelse undertiden kunde
förelöpa helst för pastore, som icke annars kan, än sin utsago
på kyrkiones sexmäns och andras relation fundera; 2. kan
ingen neka att ju oftare man swärjer, ju ringare aktas eden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/1/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free