Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bara härad - Kyrkoherdar i Stora Uppåkra och Flackarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
403
tillträdde detta ämbete 1718. Död 11/3 1720. — Gift 1. 27/9
1696 med biskop Steuchii dotter Brita Steuch, som dog
1710. 2. 19/8 1713 med Petronella Bilde, dotter af
Christian B. på Dybeck. Med förra hustrun hade han följande
barn: Mathias, f. 1697, d. 1710; han kunde wid 13 års
ålder tala latin, grekiska, engelska och franska samt war skicklig
i musik. — Anna Elisabeth, f. 1698, d. 1706. — Katrina,
f. 1700, d. 1739, gift med biskop A. Rhyzelius i Linköping
och stammoder för adliga ätten Odencranz. — Maria
Margreta, f. 1702, d. 1722. — Nils, f. 1703, d. 1704. — Nils,
f. 1705, d. 1706. — Johan, f. 1707, d. 1780; prof.
Skytteanus i Upsala, kansliråd. — Carl, f. 1709, d. 1710.
J. war en man med stark sjelfständighetskänsla och
utmärkt genom lärdom, humanistisk bildning och talaregåfwor.
Hans utfeende skall hafwa haft någon likhet med Luthers. Hans
kolleger innom kapitlet synas icke gerna hafwa inrymt något
inflytande åt honom, som i sjelfwa werket war dem
öfwerlägsen i talanger. Han anmälde 1695 för biskop Steuchius, som
war i Stockholm, att wid twå föregående konsistoriisessioner
hade Linnerius ”genom hårdt tilltal och critique öfwer allt,
hwad han yttrat, sidwördat hans person och ämbete”; då J.
derpå welat swara hade Poppelman, ”i stället att afråda L.
från sädan rud tractament,” stigit upp och gått sin wäg, då
L. följde honom, ”och alltså båda qvitterade Conlsistorium och
deras ämbete;” J. mente att de så gjort för att sedan kunna
utropa honom för en ”turbulent och buldersam menniska” o.
s. w. På sednare tider war förhållandet mellan J. och
biskopen, oaktadt slägtskapen, icke det bästa. Deremot åtnjöt J. för
sin frisinnighet och raska wäsen popularitet bland den
studederande ungdomen. Efter sin återkomst till Swerige ämnade
Carl XII taga till soldater de studenter, hwilka i examen ej
kunde ådagalägga några framsteg i studier. Dag och timma
utsattes för förhöret, och studenterna tillsades att inställa sig;
examinatorerna infunno sig på bestämd tid, men ingen enda
student. Det berättas att prof. Ihre gifwit studenterna rådet
att så förhålla sig, och han blef med anledning deraf
anklagad, dock utan påfölj). Hans häftiga lynne synes stundom
hafwa yttrat sig på ett något brutalt sätt. Enligt kons. prot.
26*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
