Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23
Elsa Maria war gift med prosten H. P. Lorich i Hjersås,
Anna Elisabeth med kyrkoherden J. Winqwist i Nöbbelöf af
Ljunits härad och en tredje med skolkollegan A. Loffman i
Malmö. Med afseende på enkans nådårsansökning intygade
biskop Rydelius, att ”knappast i mannaminne någon så
hederlig och wälförtjent prestman efterlämnat hustru och barn i så
uselt tillstånd; han hade likwäl alltid fört ett stilla hus, utan
all yppighet.”
Prosten Corvin åtnjöt anseende både för kunskaper och
praktisk duglighet, hwilket tillräckligt bewisas deraf, att han
befordrades till Malmö pastorat. Att han äfwen hade lifligt nit
för renlärigheten, kan man finna deraf, att han af konsistorium
erhöll uppdrag att förmana och söka tillrättaföra lagmannen
Henrik Hammarberg, som ansågs wara författare till twänne
skrifter, med titlarna ”Guds kärleks seger” samt ”Warning och
Bönesuck”, uti hwilka åsigten om så wäl djeflarnes som de
fördömda menniskornas slutliga återställning förswarades. C.
förehöll lagmannen isynnerhet att han ”blandade principia
rationis et revelationis tillsammans, då likwäl de förra i trossaker
borde captiveras;” lagmannen mente att ”det wore bäst att
hafwa dem tillsammans och concilierade med hwarannan.” I
slutet af sin berättelse angående förloppet af samtalen med
lagmannen yttrade C., att dennes förwillelser wisade ”nyttan utaf
det att herrar philosophi wilja räcka philosophien öfwer sina
gränser och af dess principer dömma om det, som endast
theologien tillkommer.” Detta yttrande syntes alltför nära röra
akademien och isynnerhet philosophiska fakulteten, med anledning
hwaraf C:s förklaring infordrades 12/3 1729. I denna
försäkrade han att han icke syftat på philosophiska fakultetens
professorer i Lund, hwilkas underwisning han lät sin son
begagna hwarje termin, utan på Bayle, Poiret och Leibnitz, på hwilka
lagmannen beropade sig.
Malmö, som på 1520-talet war reformationens wagga i
Skåne och hundrade år sednare en punkt, hwarpå jesuiterna
riktade sina försök att få fast fot i norden, synes på 1730-talet
hafwa warit ett af de ställen innom Lunds stift, der pietismen
wunnit mest insteg. Der tjenstgjorde då den wäldige
botpredikanten P. Muhrbeck och den äfwen rikt begåfwade M. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
