Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxie härad - Kyrkoherdar i Bunkeflod och Hyllie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54
af hwilka endast twå äro kända, nemligen Jonas, pastor i
Hyby, och Greta Maria, g. m. kyrkoherden wid Ystads S.
Petri förs. J. Eckard. 2. m. Brita Ennes, dotter af
handlanden Johan E. i Landskrona; hon öfwerlefde mannen.
14. Pehr Bäck, hwars föräldrar nämnas här ofwan,
blef pastor 1727 och bosatte sig på annexhemmanet i Hyllie.
Död 21/2 1735. — Hans enka hette Dorothea Beata;
tillnamnet är ej kändt. Måhända är hon densamma som han 1731
wille hafwa instämd för domkapitlet, derföre att hon icke wille
stå wid den dememellan ingångna trolofningen. De hänwistes
till werldslig rätt.
15. Olof Kjellander, född i Keglinge af Glostorps
socken 8/3 1697, kom 1711 till Malmö skola, blef student i Lund
1718 5/3 och prestwigdes 7/5 1726 till tjenstgöring wid swenska
församlingen i Carlskrona. 1727 19/10 blef han notarie wid
amiralitetskonsistorium och 1732 29/12 lärare wid skeppsgosseskolan.
1733 och 1734 sökte han mycket ifrigt befordran till pastorat.
Då han sökte Glemminge, skref han 18/4 1734: ”Jag wet wäl
att en enkia är uti pastoratet, på hwilkens conservation
högeligen arbetas, will dock förmoda att det icke sker dem till
förfång, som genom långlig tjenst och trägit arbete giordt sig
förtiente. Skulle man alltid för enkior och conservation skull
blifwa utesluten, är nästan omöjeligt att wänta någon befordran;
emedan sällan någon kyrkioherde aflider, den icke lemnar efter
sig antingen enkia eller dotter, hwilka liksom tillwälla sig jus
patronatus. Skola Prästeenkior och döttrar nödwändigt
conserveras, så är det den kraftigaste merit att wara ogift. Den
prestman, som sig gifter eller förlofwar, begår i så måtto en
missgerning, hwarför han blifwer hållen owärdig befordran.
Om jag wisste det en merit wara att gifta sig med en
prästeenkia eller dotter, så skulle jag äfwenwäl på den meriten mig
beropa, hwilket jag dock aldrig giordt eller giöra will, af orsak
jag håller före, att hustrun icke kan hafwa merit till det
embete, som hon aldrig kan bekläda. Är det och ett christeligt
kärlekswerk att conservera en hederlig och wälförtjent prestmans
hus, så hoppas jag, att en slik christelig gerning, för hwilkens
skull många, eljest litet nog förtjente, blifwa befordrade, icke kan
med skiäl och så framt rättwisan skall hafwa sin gång wara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
