Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytts härad - Kyrkoherdar i Maglarp och Kempinge - Kyrkoherdar i Reng och Stora Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
129
af hans sockenboar. Med anlehming af dessa beswär anbefallde
konungen 30/6 s. å. rektor och professorerna wid Köpenhamns
universitet att instämma superintendenten.
Hanns Niellssön war pastor här troligen retan 1610,
säkert 1620 och dog 7/7 1632. Ungdomen från Maglarps socken
war 1627 kallad till biskopsvisitation i Trelleborg och befanns
wara okunnig i christendomen. Det berättas att Hans
Nilsson engång wid hemkomsten från Kempinge önskat, i anseende
till wägens beswärlighet och åhörarnes fåtalighet, att den
bristfälliga kyrkan måtte salla ned, så att han aldrig mera finge se
den, hwilken önskan skall i så måtto gått i fullbordan, att han
blef blind och således aldrig mera såg kyrkan. Det
berättas att han likvwäl äfwen sedermera predikat. Att han på
sina sednare år werkligen war blind, synes deraf att i en skrift
af år 1630 finnes under hans namn tecknadt: ”pastor uværdig.
Een fattig steenblind mandtt, hannem Gudt naade.”
Kyrkoherdar i Reng och Stora Hammar.
1. Andreas nämnes i Langebeks samlingar såsom
sacerdos ecclesiæ Renge 1347.
2. Niels Mårtensson nämnes på en klocka i
Hammars kyrka med årtalet 1559.
3. Jens Laurettsson prestwigdes till pastor här
22/4 1569 och war det ännu 1584 enligt hyllningsakterna.
4. Laurits Castenson Grambow war pastor
härstädes före 1606, ty han nämnes i ett par poemer af
Tryggonius, tryckte detta år. Der nämnes att han war Ystadsbo
och hade studerat utrikes samt der haft många beswärligheter
att utstå; han berömmes såsom en lärd men anspråkslös man.
5. Laurits Rasmussön, som 1610 underskrifwit en
hyllningsfullmagt utan att utsätta boningsorten, synes hafwa
warit pastor här, ty i V.B. förekommer intet annat namn än
Laurits såsom tillhörande pastor i Reng.
6. Laurits Charstensson nämnes som pastor här-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
