Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
275
Skurup. Icke långt derefter blef han dömd att på twå års tid
sättas ifrån sitt ämbete, derföre att han skrifwit en smädeskrift
mot Henrik Brade, höfwidsman på Hammerhus slott. Denne
begärde, att saken ånyo mätte upptagas, hwartill konungen
samtyckte i bref 9/4 1581 till stifts.länsmannen Corfits Wiffert
och kapitlet i Lund. Jakob Nielsen blef derpå dömd till
perpetuell afsättning, men kom likwäl åter i besittning af
pastoratet efter någon tids förlopph. Detta warade dock ej länge, ty
2/10 1583 befallte konungen i en skarp skrifwelse biskopen Nils
Hwid att ”hannem samme kald affsige och thid forordne en god,
skickelig och duelig person udi hans sted, som menigheden
sammestedt med Christelig Leer och Exempell kand foregaa och icke
were thennom till widere forargelsse” *). Jakob Nielsen trodde
att biskopen utwerkat denna kungliga befallning, och fattade
derföre till honom ett bittert hat. Han begaf sig nu till
Tyskland, der han wid något univerfitet förwärfwade sig
magistergrad. Hemkommen uppehöll han sig i Wä, der han hade sitt
tnderhåll genom några adelsmåns nemligen Henrik Brahes
på Widsköfle, Arwid Ugerups på Ugerup, Sten Billes på
Herrewadskloster, Gabriel Sparres på Swaneholm, Christian
Gyllenstjernas på Stjernholm m. fl. ”rundhed och velgierning.”
Han kallar också derwarande pastor, herr Tyge, för sin fader;
förmodligen menas styffader eller swärfader. Emedlertid råkade
bifkopen ut för den i hans biographi (I. 27 ff.) omrämnda
grafstensaffären, som ådrog honom flera mägtiga adelsmäns
owänfkap. Detta gaf mester Jakob dristighet att gifwa luft
åt sin hämdkänsla mot biskopen. I början af år 1586 androg
denne följande klagan för kansleren Niels Kaas och
räntmästaren Christopher Walkendorff. Mester Jakob hade under
julhelgen kommit tilk Lund och en afton uti ett samqgwäm hos
Jörgen guldsmed, som ock war rådman, låtit twå skolgossar
under accompagnement af instrumentalmusik sjunga en
smädewisa om biskopen. Då han sport, att biskopen deröfwer
blifwit förtörnad, hade han en föndag wid middagstid kommit
till biskopshufet och med wåld welat intränga sig der, hwilket
rm
*) I Mars 1584 synes likwäl ingen prest warit tillsatt i Skurup, ty
ingen sådan förekommer på en då utfärdad hyllningsfullmagt.
18*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
