Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färs härad - Kyrkoherdar i Womb och Weberöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
151
i stugan. G. anmärker att anden, som talade genom
Margretas mun, alltid talade ”slätbomål.” (Hon war från Skanör.)
Wid andra tillfällen fördref G. också med bön och sång den
onde anden, som wisade sig i skepnad af en katt, en
ekorrswans, en mask, en loppa o. s. w. samt slutligen ”drefs genom
många præcautioner ut genom en springa på fönstret i
fullkomlig djeflagestalt med klöfwar och horn m. m. pipande
jemmerligen,” hwilket allt Margreta tydligen såg och hörde, men
ingen annan förnam deraf det ringaste. Angående
ifrågawarande qwinspersons förra lefnad hade G. fått weta, att hon
warit förlofwad och haft otuktigt umgänge med fästmannen,
samt då hon af honom blifwit öfwergifwen önskat att den
onde sjelf wille komma till henne och bereda henne samma
njutning; derefter hade hin onde i en mans skepnad kommit till henne,
då hon lofwat honom trohet och tjenst. Mot slutet af år 1729
inberättade G., att samma qwinsperson blifwit alldeles fri från
den onde andens wälde och att hon flera nätter, i waket
tillstånd, haft besök af Gud sjelf, som wisat sig ”något större än
Gersonius, klädd i kostelig klädnad, behagelig och täck i ansigte
och hela lekamen;” stolen knarrade då han der satte sig, och
kammaren blef så ljus som om hela himmelen warit derinne;
han hade sagt att ”den onde anden eller Elfwen skulle stå
bunden på Weberöds gata en behaglig tid werlden till warning”
samt slutligen yttrat: ”nu går jag till prestgården och ser om
din prestfar.” Den gode pastorn fann sig tydligen smickrad
häraf, äfwensom deraf att den onde anden sagt, att G. war
”en djuper man.” Traditionen uppgifwer att G. war
alchemist. Hans experimenter torde hafwa bestått i beredning och
förbrukning af spirituosa, ty han förföll genom dryckenskap.
Med anledning häraf och då han blifwit angifwen för
wårdslöshet i ämbetsförwaltningen höll prof. H. Benzelius en
undersökning på stället Kyndelsmässodagen 1736. Derwid befanns
att tillståndet i församlingarna och i presthuset war bedröfligt;
okunnighet och dryckenskap woro allmänna, och pastor hade
”mycket släta begrep om en församlings tillbörliga skötsel,”
hwarföre det ansågs nödigt att han finge ”en braf man till
medhjelpare.” Magister Eurodius, sedan past. i Förslöff, war
s. å. komminister här. Rummet der han bodde war ”likare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
