Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harjagers härad - Kyrkoherdar i Norrhwiddinge och Dagstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
256
den oftanämnda undersökningskommissionen i Malmö (se I.
69.) bewisade han sig icke hafwa friwilligt öfwergifwit sitt
pastorat under krigstiden, utan ”att han för sin troohets skull
medh wolld är borttagen och qwitt är worden medh alt thet
han ägde, uthi härd arrest i Landskrona är inhäfftat och
derifrån till Köpenhambn öfwerförder och uthi Corps de
Guardierne illa handterat,” och förklarade att han dels icke ansåg
sig härigenom hafwa warit förhindrad att återtaga utöfningen
af sitt kall ”på socknemännens begiär at han sigh till sin
försambling skulle inställa,” dels ”icke annorledes sin Meenighet
emoothtaget än till Höga Öfwerhetens wijdare nådiga
resolution.” Äfwen uppgaf han att orsaken, ”hwarföre han uthaf
de Danske är så hårdt eftersträfwat worden,” warit den att
han, när konungen ”kom med sin Armada til
Herrewadscloster,” blifwit efterskickad och på wägen dit wid Eriksholm
(Trolleholm) räkat en gosse, af hwilken han inhemtat underrättelser
om Danskarnas krigsrörelser samt wid framkomsten till
Herrewadskloster meddelat konungen dessa underrättelser. J. fick
enligt kgl. br. 31/5 1682 blifwa wid sitt kall, ”doch att han
dhet som een Nådh och icke som någon sin rättighet mäåste
erkienna, äga och nyttja.” Enligt en uppsats af Hilander
härstädes war J. icke wäl liden af biskopen, och skall detta warit
anledningen dertill att han endast af kunglig nåd undgick
afsättning, ehuru han icke bewisades hafwa brustit i trohet mot
swenska öfwerheten. Ännu en gång hade J. det missödet att
hans prestgård genom eldswåda förstördes. Inom pastoratet
bodde på 1690-talet en inhysesman wid namn Per Månsson,
som ”födde sig med att rådföra andra i åkerbruk och
bondhandel, isynnerhet spetsfundiga processer.” Han hade länge
afhållit sig från nattwardsgång och sades hafwa, då han
förlorat en process mot presten i Efwerlöf, der han förr bott,
lofwat att aldrig någon prest skulle lägga sin hand på hans
hufwud med tillsägelse om syndernas förlåtelse. Då prosten
Hofwerberg wid visitation härstädes 1696 förmanade honom att
wända om af sin wägars willa, beflita sig om att känna Gud
och föra ett christligt lefwerne, swarade han ”öfwerljudt,” att
han kände Gud så wäl som prosten, och då prosten hotade att
låta sätta honom i stocken, sade han: I kan så göra. Prosten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
