Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönnebergs härad - Kyrkoherdar i Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
279
blifwa förledd af swiklige betyganden och expressionec
skriftligen och munteligen,” så slapp han ifrån affären med en
allwarsam förmaning och åtwarning att framdeles taga sig bättre
till wara. Han lär ej hafwa stått i gunst hos biskop
Steuchius, som i sina familiera bref till konsistoriinotarien kallade
honom ”herr Qwidding i Qwiddinge.” Deremot synes biskop
Linnerius hafwa hyst mera ynnest för honom. Då fråga war
om Landskrona pastorats tillsättning 1720, yttrade biskopen:
”Såsom alltid wid underdånigst förslag och nu isynnerhet om
detta vacante Pastorats besättiande Guds hel. nampns ähra
och Guds församblings nödiga uppbyggelse samt Högsta
Öfwerhetens och gräntzeortens beskaffenhet förnemligast bör
anses, samt derhoos meriterade Personers qualiteter, så är mitt,
som Personerna länge känt, oförgripeliga och underdånigste
förslagh om Landscrona Pastorats och Probsteries ersättiande
uthi framlidne Kyrckoherdens och Probstens Mag. Stiræthovii
ställe, det följande Personer hoos Hans Kongl. Maj:t
underdånigst kunna föreslås, nembligen Om Kyrckoherden uthi
Qwidinge Herr Peder Qwiding, som älst och en habil, begäfwat
och qwick man är, och många åhr wid Qwidinge pastorat
såsom des prijswärdiga Förfader wähl och berömmeligen tient
hafwer och i nästlidne krijgstid med Dannemarck stoor troohet
för Swerige emooth Rijkets Fijender tå warande höres wist
hafwa, genom K. M:s höga Nåd kunde transporteras till
Landscrona Pastorat och Probsterie ”m. m. Q. utnämndes s.
å. till pastor härstades och blef 1/5 1721 äfwen prost i
Rönnebergs och Harjagers härader, hwartill han af fältmarschalken
Rehnschöld blifwit särskildt rekommenderad. Redan 1719 hade
han warit riksdagsman, och blef det ånyo 1720, 1723 och
1726. Han synes hafwa warit en noggrann ordningsman
som pastor, men icke i enskilda penningaffärer. Wid Luggude
häradsrätt förekom 1724 att han åtagit sig att inbetala sin
aflidne broders, kyrkoh. Pål Q:s i Bårslöf skuld till N. Wrams
kyrka och emottagit den lämnade panten, men sedan urakftlåtit
att fullgöra sitt åtagande. Han ålades att återlämna panten
och böta för uteblifwande från twänne ting. Död efter flera
års sjuklighet 20/1 1731; likpredikan öfwer honom hölls af A.
Rydelius, som yttrar sig hafwa hört sägas, att den aflidne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
