Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönnebergs härad - Kyrkoherdar i Norra Swaluf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
310
Prosten Klintberg wille förrätta installativnen 10:de sönd. e.
Ttin., men H. uppläste ej kungörelsen derom, hwilken han
uppgaf hafwa för sent framkommit, men gaf icke detta tillkänna
för prosten, förrän denne på utsatt dag kom till Swaluf;
prosten mäste då resa hem med oförrättadt ärende. H. erhöll med
anledning häraf en tillrättawisning. 1783 begärde han att få
jemte sitt eget pastorat förestå K. Nöbbelöfs då lediga pastorat.
Under sin första pastorstid war H. en wetldsmenniska, men
wal liden af alla för sin redbarhet och sitt muntra
umgängssätt. Sedermera waknade han till djupare christligt allwar,
till en början med herrnhutisk anstrykning, derefter i skarp
opposition till herrnhutismen. I sin utwecklingsgång liknade
han alltså Schartau, hwilken war hans förtrognaste wän.
Mindre än denne utrustad med kunskaper och djupsinnighet war
Holm honom jemnlik i chatakterens kraftfullhet, omdömets
klarhet och en owanlig förmåga att underwisa de enfaldige. Hans
andliga tal egde, enl. Schartaus omdöme i ett af hans bref,
”mera af Petri ymnighet och kraftfullhet, ån af Puuli
öfwerwinnande tydlighet.” Hans arbetsamhet i ämbetet war
outtröttlig, och han förestod alltid sitt pastorat ensam. Uti
werldsliga mål ådagalade han mycken klokhet och redbarhet. Sitt
muntra lynne bibehöll han alltid, men ”öfwerlämnade sig
aldrig åt muntérheten utan i deras sällskap, som ej woro
hängifne åt sjelfswåldet,” enligt Schartau, som äfwen yttrar:
”Som han sällan sof någon natt mer än 3 timmar, så
tillbragte han det öfriga af natten med att läsa högt utantill,
som en fkolgosse sin lexa, lilla katechesen eller D:r. Luthers
företal för brefwet till de Romare eller Petri första epistel eller
Johännis första epistel, dem han alla kunde utantill, eller war
han i bön, eller söng han en psalm; hans älsklingspsalm war
n:o 173 i Gamla psalmboken” (111 i den nya). H,. erhöll
prostetitel 1803 och dog 4/8 1808. — Gift I. m. Johanna
Margreta Brandt, hwars far war kornett och skall genom
sin rekommendation hafwa skaffat H. Swalufs pastorat. Hon
dog 1789 och H. hade med henne 8 barn, bland hwilka war
Carl, prost i Lösen; Ingrid Margreta, f. 1777; Eva
Beata, f. 1780; Anna Elisabeth, f. 1782, g. m. prosten
Samuel Kamp i Slöinge af Götheborgs stift; Johanna Ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
