Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönnebergs härad - Kyrkoherdar i Qwistofta och Glumslöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
320
dock ej lyckades att erhålla (se II. 63 f.). Biskop Winstrup
ansåg honom då aldrig böra få något kall, men han blef
likwäl 16/4 1665 prestwigd till komminister härstädes. När han
blef ordinarie pastor, är ej kändt. Efter slutet af 1670-talets
krig anklagades han för otrohet mot Swerige. Han
förklarade, att han ”ej af någon sin fri willia hade pastoratet
entrymbt,” men ”alldenstundh han allt sit gode ær qwitt blefwen,
prästegården samt hela pastoratet af dee Swenske affbrändt och
ruineradt för fiendens skulldh,” hade han följt med de fleste af
pastoratets inwånare till Seland, ”menandes sig ther uthi som
en rät Theologus hafwa anställt.” Han mäste lämna sitt kall
enl. kgl. br. 31/56 1682. I Gullarps kyrkobok är antecknadt:
”Dom. Judica 1682 bleff giortt Bön her saa wel som öfwer
hele herredet for Herr Michel i Qwistofte, som war udi
besuerlige tanker.” Efter sin afsättning bodde han qwar i
Qwistofta. Enligt twänne personers intyg af 27/1 1683 hade han
i ett samqwäm i Helsingborg, ”at desse nye altarebycker wore
en gräselig och forfærdelig ting; man hade först en Calvinsk,
sädan fich man en Catholsk Altarebok, det hand wilde probera
med det ordet i förmaningen: outransachelig;” widare hade
han sagt, ”at den molest krijget förde med wore aff ingen wigt
eller werd emoot denne wederwertighet om nya religionen, och,
då man begynte Högw. Herr Biscoppens schåll och minte
honom at dricka, wilde han intet dricka, utan sade: Wi har nu
ingen Ecclesiastische Biscop mer, utan een politisk.” K. M.
anbefallde 28/3 s. å. adjunction af domkapitelsledamöter för
behandlingen af detta mål, hwarmed biskopen ej kunde sig
befatta. Huru det afgjordes, är ej kändt. Herr Michel och hans
hustru lefde länge derefter och begärde understöd af de
penningar, som föllo i fattigstockarna wid kyrkorna.
K. M. bewiljade 28/8 1673, att Qwistofta och Glumslöf
skulle wid inträffande ledighet ”såsom annexa tilläggas” dåwaran
de pastor i Landskrona N. Hambræus, men, då förstnämnda
pastorat 1682 blef ledigt, förenades det i stället med Helsingborg.
8. Andreas Schartow, prost i Helsingborg, hade
derjemte Qwistofta pastorat 1682— 1691; se wid Helsingborg.
9. Nils Agrell blef 1691 pastor i Helsingborg och
tillika här samt dog 1692. Se wid Helsingborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
