Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luggude härad - Kyrkoherdar i Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2348
ostyrigt. Döttrarna wistades hos den förutnämnde Riman,
som blef pastor i Konga.
Domkapitlet gaf S- det witsord, att han war ”en rätt
zelote för uniformiteten.” Också synes han i aële icke hafwa
öfwerträffats af någon bland alla stiftets prester. Deremot
ådagalade han icke alltid tillräcklig prudence och dexteritet, utan
råkade stundom genom sin framfusighet att förlöpa sig. Huru
han genom sina negotiationer för uniformitetspetitionen (se I
p. 62), wäckte missnöje, är i biskop Hahns biographi omtaladt.
Gerna synes han hafwa spelat rollen af delator, äfwen då
han ej kunde bewisa sina angifwelser. Han berättade 8/7 1682
i bref till biskopen, att flera prester på Helsingborgstrakten,
äfwen utom hans kontrakt, begått förseelser mot uniformiteten,
men då biskopen anhöll, att han wille ”gifwa en wiss
efterrättelse, om han wille stå derwid,” i hwilket fall de brottslige
skulle ”blifwa för Consistorio instämbde och få en real
correcetion,” så drog han sig tillbaka, och hela saken afhördes ej mera.
Hans ftora nit för uniformiteten, hwilket tog anstöt äfwen af
en så oskyldig fak fom ett porträtt med en kruskrage (jfr.
prosten R. Hofgaards i Kropp biographi), mötte naturligtwis
många smwårigheter i ett härad, der alla presterna woro
infödda skåningar och der kommunikationen med Danmarf war
liflig. En del adliga familjer, fom bodde inom häradet, woro
också obenägna mot den nya ordningen. Wid visitationer 1683
predikades ännu på danska öfwerallt på landet i Luggnude
härad, utom i Bårslöf, Kropp och Wälluf. Prosten S. och
skolkollegan Enert Ebbesson, som åtföljde honom, borttogo alla
danska psalm- och handböcker, som pårräffades i kyrkorna, ”men
i Alrom hindrade substitutens practique det.” Både 1684
och 1685 klagade S. öfwer ”de Kullenske prester,” hwilka wero
alldetes ”inexcusable.” Fru Anna Beck på Rosendal hade
öppet yttrat, att, om icke pastor i Kropp wille meddela henne den
hel. nattwarden efter danska ritualen, skulte hon låta nägon af
presterna i Kullen betjena sig. 1684 war fråga om deras
instämning till landemötet för ”opiniastreté” mot nniformiteten.
Så småningom lade sig motståndet mot den nya ordningen;
de gamle presterna dogo undan och de nye lärde sig swenska
så godt de kunde. S. lärer icke kunnat underlåta att äfwen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
