Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luggude härad - Kyrkoherdar i Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
348
sluppe gerna beswäret, men fruktade att i så fall förlora
något af inkomsterna. 1703 hade hon wid tingsrätten en
process med prosten Orstadius rörande rättigheten till ollonfläsk
för förra året. 1706 blef hon anklagad för signeri, med
anledning deraf, att hennes piga ”i fähuset i hennes gård
uppgräft en truldomskruka och med en annan kruka widskepelsen
nedgräft.” Fru Sundius uppgaf, att hon hört omtalas den
wederwärdighet, särdeles olycka med kreatur, som förre egaren
af gården haft, hwarföre hon med anledning af ett rykte om
en ”sådan lerpottas” befintlighet i fähuset befallt sin piga att
uppsöka den, hwarefter hon ock, enligt Coleri tyska
hushållsbok och kyrkoh. Isak Erikssons i Östergöthland förswenskade
traktat deröfwer, nedlagt en ny kruka med qwicksilfwer och
flyrönn, men bedyrade heligt, att hon dermed ingen widskepelse
brukat, och förmente, att hennes fars och trenne männers goda
rykte borde förswara henne för misstankar om trolldomskonster.
Med prosten Troilius twistade hon angående den henne
tillkommande enkehjelpen och skref med egen hand ganska långa
och skarpa memorialer i frågan. Hon lefde ännu 1718.
Sundii barn woro: Mathias, pastor i Ö. Sallerup. Magnus
pastor i Ifwetofta. Johannes, pastor i Allerum. Brita
Katrina, f. 15/9 1700.
20. Olaus Orstadius war pastor härstädes och
häradsprost 1702—1707; se wid Carlshamn. Han har i
Helsingborg qwarlämnat flera minnen af nit för yttre skick och
ordning. Af hospitalshjonen föröfwades, enligt hans
anmälan till domkapitlet, signeri och swärjande på salt och bröd.
Med hospitalsföreståndaren och med borgmästare och råd höll
han sträng uppsigt, hwilket också wäl behöfdes i anseende till
deras egenmäktighet och wårdslösa ämbetsförwaltning.
Borgmästaren Anton Perment blef med anledning häraf afsatt 1704.
CIfr. Helsingborgs Hist. s. 349.) Som häradsprost klagade
O. 1702 öfwer mycket sjelfswåld i flera kontraktets
församlingar, särdeles öfwer sabbatsbrott och swordom; trolldom
föröfwades också på flera ställen; från Jonstorps socken hade wid
visitation blott en äldre person infunnit sig; likaså från Ekeby.
Wällufs och Raus kyrkor woro 1706 så förfallna, att skadan
ansågs blifwa ”odräglig,” om ej reparation snart skedde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
