Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albo och Jerrestads härader - Kyrkoherdar i Andrarum och Eljaröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
15
olydna, så få de icke förlossning. R. försäkrade att djeflarnas
och de fördbömdas förlossning war omöjlig, men Norman lät
sig icke af honom öfwertyga. 1741 kallades R. att aflägga
prof för superintendentsämbetet i Carlskrona. Död på hösten
1743. — Gift med Anna Margreta Mosenius, som ännu
lefde 1750. De hade flera barn. Sonen Lars efterträdde
fadren. Peter war kgl. sekreter och translator; säkert är han
densamme som i biogr. lex. XII. 285. nämnes såsom
möjligen son af P. Rubenius i Hwittaryd, hwilket synes föga
troligt, emedan han då wid några och sjuttio års ålder skulle
begynt sin författarewerksamhet; han har utgifwit
öfwersättningar srån turkiskan och persiskan. Nils war pastor i Nosaby
och Håkan i Ö. Sallerup. Carl Gustaf war militär.
Dottren Anna Helena war gift med stadskomministern i
Christianstad och past. i Nosaby H. Hellichius.
15. Lars Rubenius, f. härstädes 1719, prestwigdes
11/1 1744 till tjenstgöring härstädes och begärde s. å.
åldersdispens för att kunna få blifwa pastor efter fadren.
Tillsättningen af pastoratet fördröjdes ända till 7/5 1752, då R.,
efter erhållen enhällig kallelse wid walet, utnämndes till pastor.
Efter aflagda specimina blef han magister, war orator wid
prestmöte 1766, blef honorarieproft 1779 och kontraktsprost
1783. Såsom en sansad man och sträng orthodox hade han
förtroendet att hafwa särskild uppsigt öfwer åtskilliga unga
prester, hwilka såsom herrnhutismen tillgifna ansågos för
swärmiska och willfarande (jfr. I. 193). Såsom predikant tyckes
R. icke hafwa saknat gåfwor. Hans utgifna likpredikan,
hållen 1751 öfwer en fru Ryting, är skrifwen i ett rent språk
och har rätt wackra ställen. Med anledning af Col. 3: 2, 3,
4 afhandlar den ämnet: En christens fart eller wandring från
detta jordiska till det himmelska. — — ”Utan wingar kan
fogeln icke slyga, utan stega eller dylikt fotfäste kan ingen
uppstiga i höjden. Alltså kan ingen hinna till målet, som
föresatt är, till den lön, som förehålles ofwanefter, utan de
förordnade medelns tillbörliga bruk,” hwilka äro Guds ord,
bönen, ”som uppfar med wingar såsom örnar, som tränger
igenom skyn och wänder icke igen,, till dess hon framkommer, och
wiker icke af, till dess den Högste ser dertill,” samt de heliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
