Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albo och Jerrestads härader - Kyrkoherdar i Wemmerlöf och Rörum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
32
olustig Naemi: then Alzmächtige hafwer swårliga bedröfwat
mig. Hennes sorg är så mycket större, om hon för sig sjelf wet
eller menar at någor håller henne för ringare. Och thet är
sannerligen hjertans sorg och harm för en bedröfwad menniska,
at icke blifwa ansedd för thet hon är, i stället för medynkan
stå under mistankar, i stället för tröst höra last. Hennes sorg
wet den allwetande bäst; den som eftertänker och närmare
umgås, wet och något. Lät wara at en Man hade warit nägot
gran- eller hastsint: Lät wara at alle temperamenter icke skicka
sig lika i sorg; följer wäl deraf at ingen eller liten sorg är?
rätt så wäl och mycket bättre följer: ju grannare och hastigare
sinne, ju rättare och bättre hjerta: ju stillare temperament, ju
drygare och långwarigare sorg. Men det är onödigt och icke
långt ifrån orimligt, wilja intala at en Enckia har sorg. Hon
är ju det hon heter: Enkia, ena, ensamne efter wårt språk, en
ensam Fogel på taket. We honom, ja och mer henne, som är
allena. Hon är et witne af widt och mycket we, efter Tyska
språket; en Almanach, tigande och bunden til händer och mun
efter Ebreiska språket. Tänker någon wid ordet Almanach
på Almanach, så är och en Enkia det, i anseende till sitt ringa
pris, och til de ställen i desse gemene och ringa acktade böcker,
hwar Förmörkelser, förkastade dagar, sträng wäderlek oech swåre
prognostica beskrifwas. Hon är som en lutande gärdzgård,
then hwar wil stiga öfwer: som en spillgifwen Stad, med
hwilken man huserar efter wilje. Men onödigt är intyga, at en
Enkia har sorg, som är af åhr, wet och stadighet, och andra
gången har druckit den bittra skålen. Det gör ondt få sår på helt
ställe, men sår i sår, eller sår på gamalt skadeställe, må göra
wärre. — — Äro the bedröfwade anhörige och Förwanter, så
til Slächt som Swågerskap, än endels främlingar och hafwa
intet hem här i Landsorten, som och theras sal. Broder här
war en främling ”(han war smålänning)” så kan ingen
förbiuda them at kalla Himmelen sitt hem med Paulo, och
förtrösta sig med sitt Burskap der, äfwen med honom. Der lärer
intet mer anseende wara til nationer än personer: till Stort
än till Småt: till kläder än til Stånd, så framt det icke är
Brölopzkläder, gjorde icke efter then nya werldzliga utan then
gamla Christeliga modan. Der tör komma så många Prose-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
