Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albo och Jerrestads härader - Kyrkoherdar i Wemmerlöf och Rörum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
35
af tin complexion, ändoch then efter mit tycke war af första
rangen, — — icke af Facon, antingen til Statur och anseende,
eller til Cultur och uppförande, ändoch thet alt warit
berömmeligt; — icke af tin erudition och Studier, ändoch the warit
förswarlige, — men jag wil beröma tig af tin Religion, i
hwilken tu haft fruktan för Gud, wyrdnad för Förmän, sorg för
åhörare, kärlek för wänner, wälmening för alla, Gudsfruktan
i hjertat, uppriktighet i sinnet, allwarsamhet i wäsendet, nit i
Embetet, trohet i wänskapen, tolighet under korset, frimodighet
emot och salighet i döden. Om titt namn wil jag säga: Täck
som en Swän, grann som en Runn, fast som en Bohm, tu
hafwer lefdt et ährligit namn efter tig.” Wi wåga ej upptaga
mera rum genom meddelandet af mera ur denna originella
predikan.
11. Johannes Quiding, son af prosten Petrus Q.
i Landskrona, gick i Helsingborgs skola, blef student 1716,
prestwigd till tjenstgöring i Landskrona 18/12 1723, sedermera
regementspastor och 1735 kyrkoherde härstädes efter wid wal
erhållen enhällig kallelse och konsistorii rekommendation. 1736 blef
han inkallad för konsistorium derföre att han ”ensidigt” upphäst
den med jungfru Laurentia Kenorin ingångna trolofningen och
förlofwat sig med jungfru Ryting. Saken förehades såsom
”mycket förargelig” wid prestmötet s. å., då presterskapet begärde
att konsistorium skulle allwarligt beifra den. Q. anförde till
sitt ursäktande dels att han ej funnit fromhet och gudsfruktan
rådande i Kenoriuska huset, hwaraf han fruktade att dottren
tagit skada, ehuru skulden egentligen war modrens, dels att han
sjelf warit så swag, ”att han ej tilltrodde sig kunna göra nå.
got nöje i äktenskap.” Då han tillspordes, huru han en månad
sednare kunnat wilja förlofwa sig med en annan, swarade han:
mycket kan ske på en dag, mer på en månad. 1739 fick han
skiljobref. Äfwenledes 1736 inkallades han för konsistorium på
begäran af landshöfding W. Bennet i Halmstad, som erkände
sig hafwa hos K. M. intercederat för Quiding wid dennes
ansökning om Wemmerlöfs pastorat, men fann sig sårad deraf att
Q. uppgifwit sig hafwa såsom erkänsla för landshöfdingens
refkommendation gifwit honom 500 daler smt. Q. förklarade
att han aldrig yttrat något sådant och att han ”häpnade och
3z*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
