Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albo och Jerrestads härader - Kyrkoherdar i Gladsax och Tommarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
57
kommes såsom en sträf och myndig man, samt ganska fritalig.
Då ett kungligt påbud om tacksägelse för 1772 års revolution
skulle uppläsas i kyrkorna, skall han hafwa yttrat: ”här är ett
plakat ankommet, som skulle uppläsas, men tiden är förliden
och dessutom begripen I det icke; — korteligen, wi hafwa mistat
wår frihet, och derföre har kungen befallt att wi skola stiga upp
och sjunga: O Gud! wi lofwe dig.” Då biskop Engeström en
gång påminte E. om insändandet af den disputation, som han
wid det snart förestående prestmötet skulle förswara, swarade
han: ”det är tidsnog dermed, ty jag skall bedja biskopen låta
bli att kludda ner mitt manuscript med utstrykningar och
ändringar, såsom det skedde med prosten Nolleroths för några år
sedan” (se II. 98). E. dog 3/12 1782 och begrofs i Tommarps
kyrka. — Gift 1. 1748 med Elsa Katrina Collin,
prestdotter från Efweröd och förut gift med 1. prosten derstädes C.
Blanxius, 2. kyrkoh. i Brönnestad Olof Bring. Hon war född
1710 och dog 1749; E. hade med henne inga barn. 2. 1755
med prosten i W. Wingåker J. Strengboms enka Anna
Margreta Heyn, f. 1723, d. 1787. Med henne hade E. twå
söner och en dotter, af hwilka endast ena sonen öfwerlefde
föräldrarna, neml. Carl Johan E., biskop i Wisby (s. I. 238).
12. Olof Bergklint, son af stadskassören Valentin
B. och Christina Länk, föddes i Westerås 8/3 1733. Namnet
Bergklint är bildadt af farfadrens, handlanden Jöns Bergs,
och farmodren Christina Klints tillnamn. Olof B. blef student
i Upsala 1753, men besökte sedan Greifswalds universitet, der
han blef magister 1761. 1764 blef han docens i latin wid Upsala
universitet, 1770 notarie i hofkonsistorium, 1774 lektor i latin
wid gymnasium i Westerås, kyrkoherde här 1783, erhöll s. å.
titel af prost, tillträdde pastoratet 1784 och blef theol. doktor
1793. Han har i wår litteraturhistoria ett aktadt namn fåsom
skald, men ännu mer såsom wältalare och konstdomare, och har
utgifwit flera poësmer och tal samt deltagit i redaktionen af
flera litterära tidskrifter. Åfwen war han en warm patriot och
utgaf skrifter om myntwäsendet, ett sammandrag af alla
wetenskaper till ungdomens tjenst m. m. Såsom predikant omnämnes
han med beröm af Wieselgren (Sw. kyrkans sk. litteratur, 2
uppl.). I Gladsax minnes man honom såsom en nitisk befor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
