Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra Åsbo härad - Kyrkoherdar i Össjö och Tosjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
244
rådde och på gården woro, äfwen detsamma som en del i
kriget lärde, att inwånarne woro den lydno pliktige, som hade
största mackten i landet. 4. Han hafwer wid tinget missfirmat
mig med otienliga ord, förebråendes mig jag wore gammal och
hade swagt minne till att finna igen hwad K. M. i processen
förordnadt, han wille wisa mig jag wore intet hans
sochneherre, med många föraktelige miner som han riclendo,
garriendo, ridiculos honores offerendo mig bemötte med. 5. Till
att wisa sin animositet emot mig hafwer han icke allenast gjort
falska inwänningar emot en bondes wittnesmål, utan ock af
idel kättja tagit en ährerörig stämning på en bonde, utan att
äga bewis. 6. Af illwilja infört min husman i
uniskrifningslängden, ehuru han borde wara fri. 7. 1696 17/6 wid
Bohlstadssynen i Össjö utan någon gifwen orsak begynt förföra sig
på mig, skiält mig för ochristen, hotat mig med sin hammar,
säjandes: Gud gifwe min kiortel icke wore, jag skulle klappa
din rygg, att du skulle minnas det, och när jag red bort till
att undwika honom, red han efter, duttade mig flera gånger
och hotade med hugg och slag. 8. Då min hustru låtit ettipar
af sina pigor gå i stolen näst hennes i kyrkan, har H. gjort
sig så onyttig, att han kallat ländsmannen på godset till sig
och brukat i hans påhör många onyttiga och oanständiga ord
och expressioner mot min hustru, sedan emot hennes amma och
piga — ja det är händt, att 8:de dag efter det pigorna stått
i den stolen, som kyrkoherden håller sig till, har en swinepojke,
som war hos kyrkoherdens, gått in i min egen stol och med sin
fuhla hufwa, som han för Skabb och orenlighet intet kunde
taga af sig, stådt uppe på mitt säte, wänt sig bort och fram och
gifwit församlingen, som intet annat tänker än det mig till
skympf blef gjort, för det pigorna warit i hans stol, tillfälle
till stort åtlöje och onyttigt snack. 9. Hafwer han förhållit
mina drängar skriftesedel och gjort difficulteter wid en afliden
drängs begrafning samt 10. pålyst extraordinarie kollekter och
offerdagar för capellanen, som fuller, arme man, för sitt usla
tillstånd behöfwer hjelp, men med böndernas tunga intet bör
mot förordningen hjelpas, utan af honom, som så många
socknar till ett pastorat niuter, nödtorffteligen underhållas” m. m.
I dessa klagopunkter äro troligen icke sakförhållanden med sträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
