Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjära härad - Kyrkoherdar i Barkåkra och Rebbelberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
279
ket bemärktes af kyrkoherden Boman i Brandstad, som upptog
honom i sitt hus och lät honom läsa tillsammans med sina
söner. B. förmådde också föräldrarna att sända honom till
Ystads skola, hwarifrån han 1763 kom till akademien och blef
student. Derefter antogs en informatorsbefattning hos major
Kidderståhle på Bosarp. 1766 10/6 blef F. prestwigd och
tjenstgjorde sedan i Åkarp till 1770, derefter i Wisseltofta till 1776.
Efter hans eget wittnesbörd hade han inträdt i prestämbetet
utan djupare christlig insigt och erfarenhet, men fördes
sedermera genom läsning af Skriften och goda theologiska böcker,
t. ex. Nohrborgs postilla, in i christendomens erfarenhet.
Under sina första prestår gjorde han bekantskap med prosten Lybeck
i Stoby, hwilken han alltid högt wärderade för det helsosamma
inflytande, som umgänget med honom utöfwat på hans egen
andliga utweckling och utbildning till en rättskaffens prest. En
andlig wäckelse blef följden af F:s med fleras werksamhet i W.
Göinge härad, men då swärmerier der äfwen yppades (jfr. I.
194), så skrefwos också dessa på presternas räkning, särdeles
de yngres och oerfarnares, och Falck ansågs böra aflägsnas
från orten. Han erhöll 1776 missiv till prosten Rubenius i
Andrarum. Wäl begärde kyrkoh. Ruth i Wisseltofta att få
behålla F. som medhjelpare, och F. sjelf önskade att få 1/2 års
ledighet för att wårda sin helsa och sköta sina studier, men
konsistorium ålade honom strängt att genast efter den 1 Maj s. å.
begifwa sig till Andrarum, så kärt honom wore att blifwa
bibehållen wid sin befordringsrätt. 1778 war han inkallad
inför konsistorium ”för att höras öfwer en och annan
omständighet, som ej kunnat undgå konsistorii uppmärksamhet.” Han
erhöll derefter allwarlig tillsägelse att för pastor uppwisa sina
predikokoncepter, på det att inga otjenliga ordesätt måtte i dem
inflyta, att intet i ämbetet företaga utan pastors wetskap och
samtycke, att icke längre eller kortare tid resa bort utan pastors
tillstsånd samt icke befatta sig med personer från främmande
socknar, utan om sådana begärde hans råd, utan widlyftigt
samtal hänwisa dem till deras ordentlige lärare. Rubenius
anmodades att inberätta, huru F. iakttog dessa föreskrifter.
1779 slapp F. ur denna stränga skola och fick station hos en
man af enahanda tänkesätt med honom sjelf, nemligen hos pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
