Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Willands härad - Kyrkoherdar i Christianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9
döpelsen en christelig cavallier blifwit bragt till åminnelse och
bekännelse, att ett af hans barn utaf särdeles tillfälle blifwit
döpt med win i stället för watten”, och wille nu hafwa det
döpt rätteligen, men blygdes för att låta det förra blifwa
weterligt, hwarföre L. hemställde, om ej barnet kunde döpas
”intra privatos parietes.” En annan gång hade en person,
som man ej säkert wisste wara döpt, begärt att få begå
nattwarden; han war född i Italien af en judisk fader och en
katholsk moder, war ej omskuren, men notatus in glande, hade
lärt pater noster och förut, såsom ansedd för katholik, begått
nattwarden. 1699 anmälde öfwerste R. von Liewen, att L.
jemte twänne andra prester i Landskrona ”scrupulerat
angående rättwisan af en dödsdom, med anledning hwaraf
afrättningen till stor förargelse uppskjutits”; presterna blefwo
inkallade för domkapitlet. Mot pietister wisade L. mycket nit; han
wille t. ex. ej tillåta en prest wid namn Ennes (sedan pastor
i Söfde) att predika, emedan han, såsom beslägtad med den
för pietism misstänkte köpmannen Cortmeyers hustru,
förmodades sjelf kunna wara smittad af samma farliga willfarelse.
Äfwen i andra mål war han en ifrig förswarare af status
quo; han yttrade i en ämbetsskrifwelse att, ”om nådiga
öfwerheten icke wille som förut draga försorg om prestenkorna
medelst konservationers befordrande, blefwe landet uppfylldt
med suckningar och tårar, hwilket icke kunde wara nyttigt.”
Med sina ämbetsbröder i staden kom han icke rätt wäl
öfwerens. Han synes hafwa warit noga med afseende på sina
rättigheters utkräfwande. Då den förutnämnde Cortmeyer,
som warit fången under kriget, wille på den grund
undandraga sig wissa utgifter till presten, bestraffades det af L. från
predikstolen, ”dock utan Cortmeyers namns angifwande.” Då
L. en gång blef anmodad att förrätta twänne begrafningar
utan likpredikan, förklarade han att klockringning och musik i
så fall icke kunde tillåtcas wid begrafningarna, förmodande att
man för att icke gå miste om dessa bihang till
begrafningsståten skulle önska äfwen predikan; men wederbörande brydde
sig hwarken om det ena eller det andra. L. wände sig nu
med denna nya casus conscientiæ till sina andelige förmän
och begärde förhållningsorder, yttrande att han wäl kunde för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
