Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Willands härad - Kyrkoherdar i Westra Ljungby och Gualöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56
från Åbo och dog kort efter mannen. De hade en son, som
blef militär. j
9. Zacharias Munck, son af klockaren Johan M.
i Riseberga och född der 1688, blef student 1704, studerade
derefter i Lund i sex år och förwärfwade sig isynnerhet
grundliga insigter i Österländska språken, samt prestwigdes 22/9 1711
till tjenstgöring i Efweröd, der pesten då härjade. Wid
prestmöte 1720 war han respondens. 1722 begärde han tillåtelse
att resa utrikes för att fortsätta sina studier, och konsistorium
biföll hans begäran, ”enär studier och resor i främmande
länder draga i längden stor nytta efter sig för Guds församling”;
dock warnades han för att besöka de akademier och skolor,
hwilka woro kända för irrlärighet; naturligtwis åsyftas här
förnämligast Halle, der A. H. Francke den tiden werkade.
Muncks resa blef likwäl icke af. Följande året blef han
magister i Lund med den utmärkelse, att hans betyg berättigade
honom till primatet, hwilket likwäl tilldelades
amiralitetspastorn Frodell i anseende till hans företräde i ”ålder och
wärdighet”; för Muncks ”ogemena lärdomb och långa tjenster”
wille fakulteten hedra honom såsom ”secundum inter duos
pares”, men fann sig dock slutligen föranlåten att endast
tillerkänna honom tredje rummet, enär det andra lämnades åt
en wid namn Silertz, i anseende till hans adelskap och
framsteg” *)2. På kallelse af förutnämnde Sten Coyet blef M.
3/2 1728 pastor härstädes, tilltr. 1729. Om Coyet wäntat
att i honom få en prest, som hyste fördragsamhet med
pietister, så bedrog han sig; M. synes hafwa warit en särdeles
sträng orthodox. Förhållandet dem emellan blef sådant, att
Coyet önskade få begå nattwarden hos kyrkoh. Bjugg i
Österslöf, hwilket M. på det ifrigaste bestridde. C. klagade också
att M. hårdt och kärlekslöst behandlat separatisten Bengt
Swanberg (se I. 149 f). Sedan denne i Calmar blifwit
återupptagen i församlingen och admitterad till nattwarden,
wille M. icke låta honom begå nattwarden utan förutgången
offentlig skrift. M. gjorde sig mycken fåfäng möda för att
*) Nord. Universitetstidskr. III. 2. pag. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
