Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärs härad - Kyrkoherdar i Westra och Östra Wram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114
het, så ofta i werlden endast oriktigt nämnes från Dig, skyles
under din mantel, prålar med Ditt Namn! Lär mig skilja
sundt och rent Menskoförstånd, från Grälens (om Han ock
wore aldrig så lärd) grillfängeri, som dock aldrig blifwer
annat, än en swaghjernas foster, till egen och andras förwillelse.
Men lär ännu mera Mig skilja nyttig wishet från skadelig list,
loflig klokhet från oloflig bedräglighet, från Skälmens,
Spitsbofwens, så när hade jag äfwen sagt Statsmannens beryktade
illllughet, som åtminstone mångengång i werlden warit endast
den Ogudaktiges Listighet, hwilken icke är wishet. Syr. 19:
197. — —— ”Uplysning är tidehwarfwets allmänt beskrutna
ord, som har, åtminstone bör hafwa, sine skäl för sig. Nära
60 sekler äro förflutna af werldens ålder, och nästan lika
många århundraden kunna räknas för närwarande menniskors
opplefde läroår. Om wetenskaper och lärdom (såsom några
torde påstå) redan hafwa upphunnit sin högd; om konsterna
redan wunnit öfningens fulla färdighet (som för egen del jag
icke tror), därom wågar jag dock icke döma. Ganska långt
hafwa de förwisso hunnit. Men nu! — de störste bland
Wetenskaper, de ofelbart ädlaste, desse hwilka fordom inswepte i
mörker och oredighet gjort mera ondt än godt, förorsakat
ohyggligheter i stället för wälgerningar, i stället för upplysning,
menniskotrygghet och lycksalighet wållat förwillelse, eländen,
ödeläggelser, desse, jag menar statslära och religion, skulle wäl
allena de blifwit qwarlemnade i mörkrets töckniga irrgångar”
m. m. ”Menniskotrygghet och lycksalighet” bestämmes såsom
religionens och statslärans mål. Död 30/10 1814. — G. m.
Charlotta Maria Docken, dotter af majoren Wilhelm D.
Deras son är regementsläkaren, dokt. Jan Olof Stenberg
i Malmö, f. 1794; en annan son Carl Wilhelm, f. 1792,
blef student 1802; Gustaf Magnus, f. 1796, stud. 1805.
dottren Jeanette war g. m. prosten E. Collin i Skabersjö.
15. Jöns Peter Liljeborg, son af en landtbrukare
och borgare i Sölwesborg och dess hustru Hedwig Oliva
Hultman, föddes i Gammalstorp 21/11 1772, blef student 1789,
magister 1796, prestwigd 17/6 1798, kollega wid Carlshamns
skola s. å., rektor wid Helsingborgs skola 21/6 1805, pastor här
10/1 1816, tilltr. 1817, titulär prost 1822, häradsprost 20/5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
