Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärs härad - Kyrkoherdar i Åsum och Skepparslöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
155
17/12 1730 till husprest hos grefwe E. J. Creutz, blef
sedermera sin faders medhjelpare och fick troligen år 1735 med
wederbörlig tillåtelse öfwertaga Åsums pastorat. Biskop
Rydelius intygade hans goda. ingenium, flit och christeliga
wandel. Enahanda yttrande afgaf domkapitlet om honom efter
hans död, då enkan sökte nådår. Han war road af
trädgårdsskötsel och gjorde försök med amerikanska wäxters
uppdragande. Prestgården afbrann genom wådeld 1744. R:s
medhjelpare C. Roos anmälde 1746, att R. försummat
sjukbesök, underlåtit att messa wid kommunioner och läsa bönen:
Dig lefwande, allsmäktige Gud; någon konsistoriell åtgärd
synes icke härigenom blifwit föranledd. R. dog 26/3 1760.
— Gift m. Lowisa Ulrika Nordenadler, dotter af en
assessor som bodde på Hammar wid Christianstad; hon blef
sedan gift med advokatfiskal Furuschöld.
14. Samuel Sinius, son af prosten Erik S. och
K. M. Ingelotz, föddes omkr. 1722 i Brunnby, blef student
1741 och erhöll som barn klockarelägenheten i Brunnby.
Sedan han 1745 blifwit phil. mag., ålade konsistorium honom
att lämna denna lägenhet, emedan han nu borde kunna
försörja sig sjelf. Sedermera blef han adjunkt i theologiska
fakulteten i Lund och prestwigdes 27/3 1751. Sedan Åsums
pastorat 1760 blifwit ledigt, sökte S. på grund af sin
härkomst från Bernhard Oelreich att få detta pastorat.
Enahanda ansökning gjorde kyrkoh. Z. Arsenius i Tryde på grund
deraf att hans hustru härstammade från samme Oeelreich.
Emedan det pag. 150 omnämnda arfsprivilegiet icke kunde med
handlingar styrkas, så blef på dessa ansökningar intet
afseende fästadt. S. hade förgäfwes hos K. M. anhållit om
rättighet att, så wäl för sitt eget behof af snar befordran som
ock för ”akademiens lustre”, wid ansökning till pastorat ega
företräde framför alla kyrkoherdar i stiftet. Utesluten af
konsistorium från förslag till Åsum, wann han dock genom
deröfwer anförda beswär rum å förslaget och utnämndes till
pastor 1762. Han synes hafwa åtnjutit anseende för lärdom
och föreslogs 1779 till theol. doktor. I en utgifwen
likpredikan utfar han hårdt emot ”dem som under sken af att hålla
och wörda försoningsläran oförsynt förbjuda all lagpredikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
