Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärs härad - Kyrkoherdar i Åsum och Skepparslöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158
blef pastor i Ifwetofta 19/12 1798, tilltr. 1800, transp. till S.
Peters kloster och Nöbbelöf 30/4 1806, tilltr. s. å., transp.
hit 22/2 1808, tilltr. 1809, erhöll prostetitel 1810 och
blef häradsprost 1814. Han sökte 1824 för tredje gången
transport och blef äfwen 3/6 s. å. utnämnd till pastor i
Landskrona, men då Åsums pastorat derefter skulle tillsättas, blef
han kallad till fjerde profpredikant härstädes. Domkapitlet
ansåg sig ej kunna bifalla denna kallelse, men K. M. tillät
15/6 1825 R. att qwarblifwa i Åsum. Han war
riksdagsman 5 gånger och erhöll 1818 både doktorshatt och
nordstjerna. Den gunst han åtnjöt hos stiftets biskop förwärfwade
honom säkert dessa utmärkelser, ty theologisk lärdom eller
utmärktare presterlig duglighet har han ej ådagalagt, ännu
mindre snille, som biographen i biogr. lex. tillerkänner honom.
R. wisade förtjenstfull flit i samlandet af historiska
underrättelser om Skåne: hans samlingar, grundlagda af P.
Sonnberg (se p. 57), finnas på Lunds universitetsbibliothek. 1835
lämnade R. prostetjensten. Död 8/8 1841. — Gift 1809 m.
Christina Cecilia Orrberg, som dog 1811. Barnlös.
Under det R. såsom prebendekomminister wistades i Lund,
tjenstgjorde han stundom såsom vice notarie i domkapitlet, och
har i dess protokoller lämnat åtskilliga prof på sin stilistiska
förmåga; t. ex., då biskop L. Benzelstjernas dödsfall
omnämnes i början af år 1800, har han skrifwit: ”Consistorii nära
deltagande i smärtan öfwer förlusten af detta beklagliga
dödsfall afskildras i afgående condolancebref”; ordinarie notarien
har derwid anmärkt: ”härom är redan condolencebref afgådt.”
Ur de personalier, som R. författat öfwer biskop Hesslén, må
anföras ett stilprof: ”Ännu uppsteg aldrig någon Medborgare
till de högre embeten i Staten, utan att Allmänheten önskade
känna, om Han kallats dit af sina förtjenster eller blott banat
sig wägen genom begagnande af lyckliga tillfällen. Den
upplysning hon derom fordrar, blifwer likwäl oftast osäker under
Hans lefnad. Smickret och afunden förwilla lika med sina
omdömen. — — — Är då för den upphöjde Embetsmannen
all wäg tillsluten, att rättfärdiga sitt rygte? Skall rättwisan
emot honom först utöfwas i den stund, då han ej mer
förmär höra hennes röst; och skall den wärdige, den redlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
