Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Listers och Bräkne härader - Kyrkoherdar i Carlshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
278
ultimatet tillagdt, ”derföre att hans vena war faculteten wäl
bekant” *), prestwigdes 12/1 1721 till pastor i Qwidinge, erhöll
1734 4/7 transport hit och utnämndes 1735 till prost i Bräkne
härad samt 1742 derjemte i Listers. Wid fyra riksdagar war
han sitt stifts ombud. Wid riksdagen 1738 wäckte han ett
förslag till lag för prestsysslors tillsättning, hwilket synes hafwa
isynnerhet åsyftat att förekomma intriger wid prestwal och
mutor till personer, som kunde hafwa inflytande på kungliga
utnämningar; i dessa hänseenden föreslogs att, sedan en ledig
församling bland fyra af domkapitlet föreslagne utwalt de twå,
skulle lottning afgöra hwilkendera af dessa skulle hos K. M.
föreslås till erhållande af fullmagt, samt att alla kungliga
fullmagter skulle sändas till domkapitlet, som borde utlämna dem
och emottaga lösen. Wid samma riksdag androgs skånska
presterskapets önskan, ”att K. M:s nåd. resol. af 1/8 1720 måtte
härefter med mera allwarsamhet af wederbörande handhafwas,
än hitintills skett, så att hwart och ett stift må härefter
försörja sina i stiftet födde prester och att Skåne härefter må
alldeles blifwa i nåder förskonadt för så många prester af
främmande stift, som nu på en tid inkommit till en stor myckenhet
mer än förr till de bäste lägenheter genom hwarjehanda insteg,
såsom genom ordinarie och extraordinarie adjunkters tillsättiande
emot wanligheten wid academien samt amiralitets- och
regementspresters tillsättiande, hwilka efter någon tids förlopp skola
wara berättigade till de bästa lägenheter i stiftet, de äldre och
wälförtjente prestmän i stiftet till undertryck” m. m. Efter
denna riksdags slut beklagade prosten T. sig deröfwer att han
”råkat i blame såsom hade han beträffande den nya
scholestaten förbundit sig hos båda parterna att wilja efter sin
förmåga för dem arbeta”. Presterskapet i hela stiftet anmodades
att yttra sig häröfwer, och öfwerallt intygades att man ”intet
ohederligt wisste med prosten T.” Någras yttranden woro
dock något undwikande; prosten Aulin i Kropp wisste ej, hwem
som bidragit till skolstatens ändring, och hade aldrig derom
anmodat T.; kyrkoh. Sundius i Allerum yttrade: ”Såsom
wid detta pastorat aldrig blifwit klandradt mot nya staten för
*) Nord. Univ. Tidskr. III. 2. p. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
