Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Listers och Bräkne härader - Kyrkoherdar i Mjellby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
311
afled 16/1 1773. — Gift 1. 29/8 1738 med Sophia
Margreta Wrangl, d. 1754, dotter af prosten W. i Hyby. Af
deras 7 söner och 8 döttrar lefde 2 söner och 4 döttrar efter
honom. 2. 22/11 1754 m. Charlotta Christina Sillén,
dotter af majoren Carl Gustaf S. Af deras 4 söner och 5
döttrar, lefde 2 söner och alla döttrarna efter fadren. En af
K:s söner war handlande och swensk konsul i Petersburg; en
dotter war gift med kyrkoh. Angelin i Konga.
13. Carl Engeström, son af räntmästaren Nils
E., hwars hustru hette Katrina Juliana, föddes i Carlskrona
1735, blef student 1752, magister 1757, docens wid Lunds
akademi s. å., lärare wid kadettskolan i Carlskrona 1761,
prestwigd 1771, pastor här 1773, titulär prost 1794, död 2/2
1814. — Gift med Maria Sophia Albin. Barn:
Jonas Albin, chem. prof. i Lund och past. i Hardeberga.
Gustaf, f. 1789, student i Lund 1806. Anna Margreta,
g. m. prosten Landergren härstädes. Dorothea Juliana
erhöll 1806 skiljobref från vice past. Carl Beronius i
Götheborgs stift, med hwilken hon warit trolofwad.
Den warmare religiositet, som på flera orter i stiftet
uppkommit, wisade i sednare decennierna af förra
århundradet på åtskilliga ställen benägenhet att antaga en swärmisk
charakter, hwartill orsaken torde wara att söka dels deri att
den ofta mötte likgiltighet eller fiendtlighet, der den bort finna
kärlek och omsorgsfull ledning, dels deri att der den fann
kärlek, war denna ej förenad med wishet. Bådadera synes
hafwa egt rum i Mjellby. Prosten Engeström tyckes hafwa
regerats af en temligen skarp antipathi mot den tidens
läseri, och deremot torde adjunkten och innehafwaren af
klockarelägenheten, Olof Andersson, oaktadt sin wälmening, ej hafwa
egt wisdom och styrka att leda den andliga rörelsen. Mellan
båda presterna uppkom missförstånd, hwilket fick en anledning
till utbrott deri att Andersson ”hyste och skyddade en från
Skåne uppkommen tiggare wid namn Håkan Larsson, som
sades gå omkring i socknen och wid sammankomster hålla
föreläsningar för folket.” Denne beklagade sig deröfwer, att
prosten förklarat honom för en willoande och nckat honom
tillträde till Nattwarden. I kyrkorådet fattades genom pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
