Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det öfriga presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
419
att detta bäst wunnes derigenom, att W. beflitade sig om att
städse lära så, som han genom aflagd ämbetsed förbundit sig
att lära. Tillika yttrade F. att det stod W. öppet att
beswära sig öfwer den erhållna påminnelsen. Måhända är W.
författare till en på Mariæ Bebådelsedag 1792 i Carlskrona
hållen predikan om ”Menniskans wärde och förmåga”,
hwilken sedan blifwit tryckt med biskop Wallqwists intyg, att den
innehåller ”många anledningar och skäl, som i närwarande
tid hos uprörda sinnen böra bereda lugn och stillhet, wid
betragtande af den wård en Wis, Nådig och Alsmäktig Gud
håller öfwer menniskoslägtet, att det onda aldrig får
öfwerhanden”, med anledning hwaraf biskopen hoppades, att den
skulle ”werka mycket godt till tröst och förwarning.” I en
predikan af W. om: Huru äkta makar böra skicka sig mot
hwarann, förmanas föräldrar mycket bewekligt, att icke af en
obehörig blyghet afhålla sig från att tidigt tala med sina barn
om ”wigten af ett lyckligt äktenskap, den warsamhet som före
och wid äktenskapet bör brukas och de fel, för hwilka man
mäst bör taga sig till wara.” Det heter: ”O tala derom du
Fader med din unga son, och du Moder med din unga
dotter; ja tala derom tidigt du Fader med din dotter, och du
Moder med din son!” Om en skrift, hwilken en major
Neuendorff till censur ingifwit och som d:r Wolff funnit röja ”en
rådande håg att mest tala om den dyrbara försoningen”,
yttrade W. sig dels med hånfullt skämt, dels på ett sätt som
förrådde hans rationalistiska tänkesätt; då författaren yttrat, att
hwarje bibelns blad handlar om Christus, så frågade W. om
Christus war född förrän gamla testamentets böcker skrefwos;
med anledning af författarens uttryck, att den som förstår
korfets hemlighet har tröst i lif och död o. s. w., frågade W.,
huru man kan finna tröst uti att förstå hwad ingen kan eller
bör förstå; omdömet om skriften blef: att den ”befordrade
gudlöshet” och ”tycktes hafwa den afsigt att antingen genom
förtybdningar satyrisera öfwer Kristendomens sanningar eller i
allmänhetens ögon göra desse anförde ohyggligheter” (så
kallas lärorna om alla menniskors syndaförderf och Christi
försoningsdöd) ”till heliga grundsanningar i Kristendomen, tilk
norm för allmänhetens tro och lefwerne.” W. wille från
27*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
