- Project Runeberg -  Lunds universitets historia /
284

(1859) Author: Paul Ahnfelt - Tema: Universities
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284
olägenhet vid academien åstadkomma, dock likväl
efter saken Hr procancellarien angår, och man med
honom all god förtrolighet söker, hafver man i det
afseendet allena honom för denna gången velat
förskona, med allvarsam förmaning att han både sig
sjelf tager för sådant härefter till vara och, såsom
honom tryckeriet är förtrodt, tillser att slika exempel
andra vid bemälte tryckeri icke tillåtas, välförståendes
efter sådant af Hans Ädle Högvördighets eget
tryckeri utgånget är.» Af ordalydelsen är icke alldeles
klart, om det är biskopen eller studenten »man för
denna gången velat förskona», men rättvisligen har
den »allvarsamma förmaningen» bordt gälla biskopen,
som visserligen mer än en gång förr missbrukat sitt
»eget tryckeri». Artigt skulle varit att af prot.
kunna inhemta hvarom detta grekiska carmen handlat,
men derom förekommer ingenting, ej heller synes
poeten Sorbonius sedan till inom den lärda verlden.
Månne det varit en »calumniant», som biskopen
uppmuntrat att skrifva mot någon af Hrr proff.? I våra
dagar skulle man knappt i Lund taga sig det så
nära, om någon spefogel sjöng en liten nidvisa på
grekiska språket. »Græca sunt, non leguntur» tyckes
i den tiden icke hafva gällt hvarken som lefnadsregel
eller som tröstegrund. Efter alla tecken att sluta,
idkades grekiska språkstudiet mera allmänt och med
större framgång vid våra universiteter i 47:de, än i
49:de seklet. Eget är emellertid att se huru långt
den academiska skråandan gått i gamla tider. Den
måste trycka sin hallstämpel på hvarenda product
inom den lärda republiken, om den ej skulle anses
som contraband. Vid samma tillfälle »pålades Vito
Haberegger (boktryckaren) att han till nästa consist.
minus inlägger sina skäl huru han hafver fördristat
sig till att trycka Herberti disputation, hvilken intet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lununihi/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free