Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Ethels list
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot henne utan namn. Hon tyckte de voro som
vita, snötäckta åkerfält, och hon undrade vilka
svarta fåror hennes penna en gång skulle plöja
i dem.
Men intet bud kom och de vita plakaten sutto oskrivna kvar.
När dessa lådor avgingo – då var sista länken
mellan henne och George nog också bruten –
Då anlände äntligen, i början av september, ett telegram till Ethel.
»George» var underskriften.
Hennes hjärta stod stilla i hennes bröst.
»Sänd böcker, papper, ritningar till ångaren ’Lucretia’,
Washington för vidare befordran dess uppehållsplats.»
Det var allt.
Äntligen!
Och hon skulle skicka dessa saker – de enda,
som band henne ännu vid honom – och därmed
förlora enda sambandet med George! Åhnej.
Så handlade ingen klok, målmedveten, amerikansk
kvinna. Först skulle hon veta, var han
fanns, han George. Det var viktigare än att
han fick all världens bibliotek. Och hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
