Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulla parterrer vid villorna på albaner- och sabinerbergens avsatser,
klostrens tysta, andaktsfulla rosengårdar, mohrernas Alhambra med
myrtengården, där fontänen svalkar.
Utvecklingen på detia kulturområde i av solen och konsten mer
gynnade länder kom sent till den frostiga Norden. Under medeltiden
vårdade hos oss klostren lustgårdens fina tanke. Även våra kloster hade
sina rosengårdar, där provencerosor, liljor, nejlikor, pioner, buxbom,
lavendel och rosmarin trivdes väl. Renässansen medförde en pånytt-
födelse även av trädgårdskonsten i Norden. De indragna klostren blevo
kungsgårdar, där denna konst fortleyde, och stormännen började vid
sina slott och förutvarande fästen inom deras vallar och gravar anlägga
dyrbara lustgårdar med blommor och träd och buskar stammande från
främmande länder. Parken, vilken nu är att anse som en utvidgad lust-
gård, fanns väl då ej ännu här. Den inhägnade djurgården och den
vilda skogen voro dessa tiders parker. Det blev emellertid först under
sextonhundratalet som trädgårdskonsten i Sverige slog ut i blom. Uti
intim förbindelse med de nya praktfulla slott, som vår storhetstid upp-
förde, anlades efter plan, som arkitekten uppgjort i samband med planen
för själva slottsbyggnaden, ofta i terrasser, av sirliga blomsterkvarter,
balustrader, stentrappor, bildstoder, vattenkonster och små trädgårds-
hus prydda lustgårdar, flankerade av klippta häckar och skuggiga alléer.
Det var barockens trädgårdskonst, den franska, rätliniga, rika. Av dessa
skapelser av en hög kultur finnes tyvärr icke mycket kvar under pietets-
full vård. Det mesta har helt enkelt fått förfalla. Mycket har blivit till
oigenkännlighet förvanskat av senare tiders smakriktningar, främst den
engelska landskapsträdgårdskonsten, som sökte flytta den vilda natu-
rens frihet och ledighet in i trädgården med slingrande gångar, vid-
sträckta gräsplaner, förtonande perspektiv med mäktiga buskpartier och
slutna skogsdungar, gräsbänkar, bäckar och kaskader, små rustika bond-
stugor, paviljonger, eremithyddor, grottor och utsiktstorn.
Någon ny trädgårdskonst har sedan dess icke framträtt i vårt land
och på det hela taget icke alls någon trädgårdskonst, som kan räknas
bland de sköna konsterna. För fruktträds= och köksväxtodlingen (den
gamla apelgården och örtagården) samt blomsterodling under glas har
den nya tiden visat ett vaknande intresse, men så ej för naturförskö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
