Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För åren 1918—1923 är mullbärsplanteringen av Domänstyrelsen
utarrenderad mot ett årligt arrende av 30 kr. till herr Ivar BERGMAN,
Visingsö. Denne har under år 1920 bedrivit något litet silkesmask-
odling.
* *
*
Den nu 80-åriga, eventuellt 63-åriga mullbärsplanteringen har emeller-
tid någorlunda uthärdat klimatet. Buskarna äro 4—5 meter höga och rikt
lövade; Bilden (fig. 1), som är tagen före lövsprickningen på våren 1915,
ivisar dock tydligt, att buskarna ofta lida av frost. Genom upprepade ska-
degörelser av frosten ha grentopparna växt ut till häxkvastliknande burror.
Förutom den beskrivna och avbildade planieringen finnes en yngre
mullbärsbuske å vallkrönet, cirka 40 m söder om slottsruinen.
Silkesodling som näring i vårt land är givetvis utestuten och kan
nog ej bedrivas annat än som en kuriositet. Därföre har också det
förr så omhuldade mullbärsträdet alltmera försvunnit. På Gottland
förekommer det ju dock ännu talrikt, och i landets sydligare delar och
helst som spalier är det väl värt att fortfarande odlas, särskilt för dess
goda frukter. Syltet härav blir visserligen något fatt till smaken, men
såsom kompott eller au naturel synas mig mullbären vara en verklig
delikatess att ätas till frusen grädde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 1 22:01:36 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1920/0102.html
