Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berättade på sitt medryckande och originella sätt om det underbara
Grytets tillkomst.
Det var de älskade fjällväxterna, som varit anledningen till Grytets upp-
förande; — Direktör A. ville ha sina älsklingar inte allenast invid husknuten
utan bokstavligen på densamma. Och han kom nu på idén att uppföra
ett gråstenshus med jordspringor i väggarna mellan stenarna; i springorna
skulle han så och odla sina fjällväxter. Huset uppfördes av gråsten och
cement utvändigt och träfodringar och panel invändigt; väggytan utåt bil-
dades därvid av gråstenarnas kullriga ytor och utanpå cementen mellan ste-
narna påförd jord. Taket täcktes med torv i och för takväxtodling, Ett
växthus anlades i förbindelse med boningshuset, Direktör A, ville här fort-
sätta sina förut påbörjade intressanta kolsyreförsök; Genom att leda de vid
eldningen erhållna förbränningsprodukterna in 1 växthuset hade han i detta
Tått luftens kolsyrehalt ökad till mer än dubbelt mot den normala, vilket
medfört en ofantlig tillväxtökning hos samtliga växthusets växter. Per-
sikor, aprikoser, fikon och kaki (Diospyros Kaki) — av direktör A. för
första gången odlad inom landet! — m. fl. växa här så starkt, att skotten
ideligen måste toppas, och lämna god fruktskörd.
Anläggningarna vid Grytet voro ännu långt ifrån färdiga, sade direktör
A. Föreningen hade ställt färden hit några år för tidigt, ansåg han. Det bråd-
skade ej med det slutliga färdigställandet av Grytet, ty »så länge det är ofärdigt,
lever jag, när det är färdigt, är jag död», slöt direktör M. P. sin berättelse.
En var fjällväxtbeundrare måste känna sig högeligen tilltalad av det
originellt anlagda Grytet och alla dess fjällväxtarter, Några namn ur högen
av dem, som redan nu försöksvis odlats på Grytets gråstensväggar, ge må-
hända en liten föreställning om vad direktör ANDERSEN här redan nu har och
väl än mera i framtiden kommer att bjuda på: av svenska fjällväxter arter
av släktena Antennaria, Arenaria, Draba och Saxifraga, av alpina sådana
förutom arter av ovannämnda svenska släkten vackert och rikt blommande
Achillea-, Androsace-, Campanula-, Dianthus-, Gypsophila-; Saponaria- och
Sedumrarter etc. ete. Men det var ej blott boningshuset, som fått tjäna som
underlag för fjällväxter, så även och i ännu högre grad källare, is- och ved-
bodar oc d. uthus, några av dem nästan helt överklädda av en brokig matta
i vackra färger prunkande arter, En mängd andra släkten och andra arter
funnos här på lyckligaste sätt representerade.
Då Direktör A, började anlägga Grytet, var det hans mening att här
syssla endast med fjällväxter. Men då jordmånen var lämplig för även träd
och buskar, tögos dylika med från de gamla trädgårdarna. Den nedanför
»fjället> liggande bäckdalen inbjöd osökt till fortsatt odling av direktör
ÅNDERSENS gamla älsklingsbarn, näckrosor. En mängd storblommiga arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
