Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 23 Prof. SCHOTTE
har tydligen lagt bort
visselpipan på
Fridhem!
Foto: ELSA LUNDBERG
18 juli 1921.
gått synnerligen väl till samt utvecklat sig på ett
sätt, som med avseende på vissa av träden torde
vara mindre vanligt på motsvarande breddgrad inom
vårt land. — Efter ERIK SWARTZ" frånfälle år 1881
övertogs Stenkullen av dennes änka BETTY SWARTZ,
f. FORSGRÉN, samt efter hennes död 1906 av uni-
versitetskansleren CARL SWARTZ, som f. n. innehar
egendomen. Sedan ungefär 10 år tillbaka vårdas park
och trädgård av trädgårdsmästaren OSCAR JUNGSTEN,
som erhållit sin utbildning vid Adelsnästrädgårdsskola".
Vad dendrologerna gingo att se vid Stenkullen,
överträffade deras även som högst spända förvänt-
ningar. De nu 50—60-åriga silvergranarna hade i flera
fall nått sannskyldiga ijättedimensioner. Abies INord-
manniana, pectinata och nobilis om resp. 26, 27 och
25 m:s höjd äro tydligt talande bevis härför. 17 m hög Chamcecyparis
Lawsoniana och 15 m hög Tsuga canadensis tyda likaledes på enastå-
ende god utveckling. Riklig kottsättning och — vad ännu märkligare
är — god självföryngring hos flera utländska barrträdsarter vittnade
också oförtydbart om de främmande parkträdens trevnad i Kolmårds-
sluttningens vittringsjord. Även de planterade lövträden representerade
i några fall för så nordlig breddgrad verkliga dendrologiska sällsyntheter.
Av dylika äro främst att nämna korstörne, Gleditschia triacanthos,
och järnek, Ilex aquifolium, den förra i ett nära 6 m högt exemplar
med en stamomkrets om 30 em (jmf. fig. 25), den senare 2.7: m hög,
växtlig och vackert fruktificerande (jmf. fig. 26). GUSTAF LIND, "Våra
prydnadsträd och buskar", Stockholm 1914, upptäger ej alls någon
Gleditschia; för Ilex aquifolium angives, att den "förekommer i vårt
land endast på enstaka ställen i Skåne ävensom på Gottland. I Ystads-
trakten", heter det vidare, "användes den till gravhäckar på kyrkogår-
darna och i Visby botaniska trädgård liksom i Alnarps park finnas
2—3 meter höga exemplar av densamma. För det övriga Sverige har
Ilex ingen som helst betydelse." De vackra Stenkullen-exemplaren synas
ju dock tala ett något annat språk! — En Carpinus betulus quercifolia
— en periklinalehimär i stil med de i litteraturen beskrivna bokchi-
märerna (jmf. HENRIK HESSELMAN: Uber sektorial geteilte Sprosse bei
Fagus silvatica L. asplenifolia LODD. und ihre Entwickelung. Sv. botan.
tidskr. 1911, sid. 174—196) — med huvudmassan av grenverket numera
av nästan ren avenbokstyp må också i detta sammanhang särskilt om-
nämnas. Andra lövträd och lövbuskar av intresse voro en vackert flik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
