Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN PLANTERING AV ORMGRANAR.
Här och var träffa vi i skogarna, ehuru relativt sällan, mer eller mindre
typiskt utbildade enstaka slok- och ormgranar. Ja, vi ha ju t. o. m.
i Sverige hela bestånd av ormgranar i Orsa’); vilka Föreningen
för Dendrologi och Parkvård kanske någon gång får tillfälle att be-
söka. — Några gånger ha försök gjorts med att av frö från sådana
granformer söka uppdraga plantor av slok- eller ormgran, men man har
som regel erhållit en mycket liten procent dylika. Det torde därför vara
av intresse för Lustgårdens läsare att erfara något från en verkligt
lyckad ormgransplantering.
I Strömsbergs trädgård utanför Jönköping växer en väl minst om-
kring 70 år gammal ormgran (fig. 1), som är cirka 15 meter hög och
vid brösthöjd har en diameter av 35 cm. Grenarna äro långa, hän-
gande, de nedre ända till 3 meter långa (se fig. 2). — Denna gran
växte ursprungligen vid "Råslättshagar" men inflyttades för 50 å 60 år
sedan i trädgården, sannolikt av en tysk skogsman GADAMER, som
verkade å Strömsberg. Vid Råslätts utgård kvarstår ännu en, ehuru
page mindre ormgran.
År 1903 upptäckte nuvarande ägaren av Strömsberg, kammarherre
FR. VON ESSEN, å gräsvallen i trädgården cirka 20 meter från moder-
trädet en mindre ormgransplanta. Denna planta, som nu är omkring
3 meter hög, gav baron V. ESSEN anledning att insamla kott från den
äldre ormgranen. Fröet utsåddes i en plantskola i trädgården, och
plantorna utsattes å "Hanse’s kulle" i Strömsbergs hagmarker. I den
nu cirka 3 meter höga planteringen kunde man vid mitt besök denna
höst urskilja ej mindre än 22 exemplar, som voro mer eller mindre
typiska ormgranar (se trädet i mitten på fig. 3). Men det finnes också
typer, som övergå till f. monstrosa LOUDON, d. v. s. mer eller mindre
fullständigt sakna grenkronor. Av dessa "käpptyper”, som baron VON
ESSEN kallar dem, kunde iakttagas 6 individ. En mindre utpräglad
sådan synes t. v. på fig. 3.
’) HENRIK HESSELMAN: Beståndsbildande ormgran, Picea excelsa LINK f. virgata
Jaco. Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt, h. 5. Skogsv. tidskr. 1908.
Gunnar Schotte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
