Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagne leerwäggar, hwillcka här på orten myckett äro brukelige,
täckt med halm, till störste deelen förfallet och odugeligit, i
hwilckett een lijten stufwa och förstufwa med 3 gamble dörrar,
een för stufwan, den andre för förstufwan till gatan och den
tredie till trägården, med gamble hängslen, een’ gammal låås och
nyckell, samt twänne gamble fönster. I detta huus haar trägårds-
mästaren tillförenne bodt, men nu för tijden, då academien ingen
trägårdsmästare hafwer eller på staten beståås, boor een fattig
borgare, som tager wara på trägården och dess giärde, att det icke
skall kullrifwas eller bortstiälas. Wijd södra sijdan af trägården
och straxt på östra sijdan af det stoora steenhuuset är enn in-
gång ifrån borggården och till trägården, förvarad med een
dubbell dörr, gångiärn och starck inluckter låås med därtill hö-
rande nyckell.>
Det synes redan från början ha ansetts givet, att trädgården
skulle tagas i bruk för studieändamål. Genom ett kanslersbrev
av 22/,. 1690 ställdes den under särskilt överinseende av anatomie
och botanices professorn ErAsMUS SACKENSKIÖLD, som hade att
sörja för, att den hölles vid makt och >»medh allahanda örter wäll
förses, så at ungdomen kan få tilfälle där uthaf at inhämpta någon
kunskap i botanicis>. Det är knappast troligt, att något som helst
blev åtgjort vare sig för det ena eller andra. Universitetets eko-
nomi var usel, och inga medel stodo till buds för en så pass under-
ordnad detalj. Och varken SAcKEnskKiönp eller hans efterträdare
som trädgårdsprefekt, med. prof. J. F. Berow, har väl kunnat eller
velat av privata medel tillskjuta något, utan nöjt sig med att
skörda frukten och använda den lilla inkomsten härav till in-
hägnadens vidmakthållande. Detta senare gjordes emellertid inte
bättre, än att 1702 i konsistoriet klagas över, att grannarnas svin
bryta sig in och böka i gräsmattorna. Och den skildring av träd-
gården, som lämnas i en 1703 företagen syneförrättning, vittnar
om, att »den deilige have» råkat i fullständigt förfall. Det ur åt-
skilliga synpunkter intressanta syneprotokollet återgives här i
sin helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
