Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som en kuriositet kan nämnas, att en av kastanjerna
hade vid cirka 4 meters höjd bildat ett flertal friska rötter (en
sådan uppmättes till över 2 meter), vilka tydligen hämtade sin
näring ur den i trädets inre stående fuktigheten. Kajorna, som
tydligen ansågo, att utrensningen av stammarna avsåg att bereda
dem ökat bostadsutrymme, passade dagligen på att släppa ned
pinnar och annat material i träden, så att öppningarna måste till-
täppas med pappstycken.
Med utrensningen var arbetets svåraste del slutförd, och det
återstod endast att täta till alla öppningarna och, i de fall, då så
var möjligt, fylla ihåligheterna, d. v. s. plombera träden.
Innan fyllningen påbörjades, blevo alla hål renskurna i kan-
terna in till frisk ved, varjämte trädens inre desinficerades genom
besprutning med 4 20 bordeauxvätska.
Vid fyllningen gällde det att gå fram med en viss urskillning.
Med hänsyn till den fjädring, som alltid äger rum i en stor träd-
krona, kunde endast stammarna och de allra grövsta grenarna
fyllas med betong. Med de övriga fick man inskränka sig till att
endast tilltäppa alla öppningar så omsorgsfullt som möjligt med
zinkplåtar, vilka fastspikades å de renskurna kanterna omkring
hålen. För att plåtarna ej skulle framträda allt för märkbart,
övermålades de med en grågrön färg.
Till fyllning av stammarna användes en blandning av 1 del
cement, 3 delar grus och 4 delar 374-makadam. I de större öpp-
ningarna nedlades dessutom även större stenar. Som putsyta
användes en stark cementblandning med tillsats av färgämnen,
så att ytan fick en med barkens färg överensstämmande färgton.
I de träd, där ihåligheten sträckte sig uppåt i krongrenarna och
dessa ej kunde fyllas med betong, inlades vid plombens överkant
galvaniserade järnrör söm avlopp för eventuellt inträngande
fuktighet.
Mest illa åtgången var den å fig. 2 avbildade stora almen
mellan universitetet och gamla biblioteket. Redan av stellagets
omfång förstår man, att arbetet varit ganska vidlyftigt. Just där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
