Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den helt symmetriska anläggningen skulle den tillsammans med
trädgården bilda en stor arkitektonisk komposition av största
verkan.
Det är framför allt genom VAN DER AVELEENS bekanta koppar-
stick, vi känna denna 1700-talets Kungsträdgård. Men jämte ho-
nom hava flera stockholmare och stockholmsbesökare i ord och
bild betygat sin förtjusning över lustparken. Den mest åskådligt
levande tavlan ger väl BELLMAN i sin Kungsträdgårdsdikt:
Men inom gallret vad blomstrande prål
Sammanvridna valv, blompottor och stoder,
Bugningar, nigningar, löjen och skrål,
Vid ett sorl av sprutande floder!
Stolt här och där med dyrbara släp
Mötas och trängas herdinnor, grevinnor.
Nedslagna män, högmagade kvinnor
Sitta på säten bland krukor och skräp.
Se, huru Flora hon öppnar ett fält,
Som det lystna ögat rör och förtjusar!
Titta åt gallret! — Hur sa” du? — Jo, snällt,
Trädgårdsmästarn gångarna krusar.
Inom en list av buxbom och grönt
Ritade namn i hundra fasoner!
Nejlikor täckt bland röda pioner
Sira var vinkel och lukta så skönt.
I perspektivet så långt som du ser
Inom dess murar, fönster och rutor
Orfeus Flora sin dyrkan nu ger
Vid cymbaler, flöjter och lutor.
Fordom förtjuste denna vår park
Grenzer, La Hay, Anzani, Camilla.
Och dessa trän, så lugna och stilla,
Delat sin skugga åt landets monark.
Vid Bellmans tid hade trädgården genomgått några föränd-
ringar; de viktigaste voro, att Fredrik I:s byst år 1767 uppställts
på en gammal fontäns plats, och att, även på 1760-talet, det s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
