Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna och böra diskuteras. Så mycket är emellertid visst, att en
återgång till 1700-talsparken numer icke är önskvärd, då den mo-
derna trädgården tjänar nya syften, särskilt för genomgångstrafik.
Men att den utomordentliga 1700-talskulturen i mycket skulle
kunna tjäna till ledning, är lika visst.
Rådet till skydd för Stockholms skönhet mottog år 1921 av
H. K. H. Prins Eugen en skrivelse, där på ett synnerligen allsidigt
sätt hela denna fråga blev belyst. Då det inlämnade förslaget
äger sitt stora värde som utgångspunkt för sakens behandling,
avtryckes det här in extenso:
»En park eller trädgårdsanläggning, särskilt i en stad, bör erbjuda
ro och vila. Den bör därför ha en sluten karaktär, avskild från gatulivet.
Våra flesta parker i Stockholm äro i stället vända ut mot gatan, öppna
för insyn från denna, och utgöra oftast passage för gångtrafiken, genom-
korsade som de äro av vägar i alla riktningar. Nästan alla bänkar äro
placerade på själva promenadvägarna, sällan på någon indragen lugn
plats vid sidan av dessa. Några lyckliga undantag finnas; bersåen bak-
om Karl XII:s staty och några anläggningar härrörande från de senare
åren. Bland dessa minns jag särskilt en liten anläggning på Jarlaplan
invid Roslagsgatan, där barnen äro ur vägen för brådskande fotgängare
och ha en skyddad lekplats undan gatulivets faror och damm.
Kungsträdgården var ju, som man av gamla avbildningar kan ge,
med sina häckar en typisk, sluten anläggning. Det kan ej vara tal om att
återställa Kungsträdgården i detta dess ursprungliga skick, även om så
vore möjligt. Men man skulle i alla fall kunna återge den något av dess
forna slutenhet och därmed följande ro, utan att därför allt för mycket
behöva inskränka den genomgångstrafik, som stockholmarna nu en gång
vant sig vid och säkert ogärna skulle avstå ifrån. De reflektera icke alls
över tvånget till omvägar runt bebyggda kvarter, men de finna det onödigt,
tidsödande och verkligt upprörande att behöva göra en omväg på grund
av de räta vinklarna i en trädgårdsanläggning.
Det föreliggande förslaget avser en omgestaltning endast av den del
av Kungsträdgården, som kallas Karl XIII:s torg, vilket inte hindrar, att
planen även för de andra delarna i sinom tid kunde omarbetas.
Enligt föreliggande plan skulle mittpartiet av Karl XIII:s torg göras
helt fritt från gräs och blommor, med statyen stående direkt på sanden,
och anläggningarna med gräs och blomstersängar i stället förläggas i ytter-
kanterna som en inramning av hela platsen. Ingångarna skulle vara fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
