Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Uppsatser
- Herrgårdsträdgårdens anpassning efter nutiden. Ett estetiskt och ekonomiskt problem. Föredrag vid Föreningens för Dendrologi och Parkvård årsmöte den 20 mars 1933. Av Sven A. Hermelin
- Herrgårdsträdgården under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 1. Typisk 1800-talsträdgård. Miniatyrlandskap med spridda »tårtgrupper»
inom strängt arkitektonisk ram. Kreml-palatset i Moskva. |
Utan tvekan kan man beteckna 1800-talets trädgårdskonst
som en dekadansperiod, under vilken en upplösning av alla
arkitektoniska lagar ägde rum och känsla för arkitektonisk
komposition var ett i det närmaste okänt begrepp.
Den strävan efter frihet och naturlighet i kompositionen, som
är kännetecknande för denna tidsepok, medförde även vissa
konsekvenser för de barockträdgårdar, som icke omgestaltades
till engelska parker utan bibehöllos i sitt ursprungliga skick. Även
om man icke var så modern, att man högg ner alléer, boskéer och
klippta pyramider för att bereda plats för en »modern» engelsk
park, följde man dock gärna tidens smakriktning i ett annat
avseende. På den tiden kunde man nämligen icke nog mycket
fördöma all klippning och formning av träd och buskar. Följden
blev den, att de klippta alléer, trädrader, häckar eller enskilda
trädindivider, som under renässansens och barockens dagar fyllt
vissa förutbestämda funktioner genom att hållas i en viss höjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 1 22:02:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1933/0033.html
